Efterfrågan på svensk högskoleutbildning : en ekonometrisk paneldataanalys av arbetslöshetens effekt

Detta är en Kandidat-uppsats från Nationalekonomi

Sammanfattning: I denna uppsats analyseras vilka huvudsakliga ekonomiska och strukturella faktorer som bestämmer den aggregerade efterfrågan på högskoleutbildning i Sverige. Den ekonomisk-teoretiska ansatsen fungerar sedan som underbyggnad till en ekonometrisk paneldataanalys där effekten av förändringar i ungdomsarbetslösheten på efterfrågan undersöks närmare. I den ekonometriska modelleringen inkluderas även avståndet till närmaste högskolecampus i en interaktionsterm med syftet att undersöka om effekten från förändringar i ungdomsarbetslösheten påverkas av det geografiska avståndet. Utifrån ett ekonomiskt angreppssätt beskrivs och analyseras den aggregerade efterfrågan utifrån utgångspunkten att den bestäms utifrån individers val att påbörja studier. Ur ett rationalitetsperspektiv kan olika faktorers påverkan på individers respektive nyttofunktion fungera som en förklaring till den aggregerade efterfrågans sammansättnig. Ett centralt begrepp är individens alternativkostnad som bl.a. påverkas av storleken på utbildningspremien och den givna situationen på arbetsmarknaden. Då arbetslösheten är den aspekt som undersöks närmare i denna uppsats kan alternativkostnaden betraktas ur ett perspektiv där incitamentet att påbörja studier är högre om alternativet för individen hade varit arbetslöshet. I den ekonometriska paneldataanalysen väljs antalet högskolenybörjare som mått på den aggregerade efterfrågan. Det föreligger en problematik i valet av ett efterfrågemått som innefattar faktiskt studerande då det finns ett simultant samband mellan efterfrågan och utbudet i formen av antalet utbildningsplatser. Valet av responsvariabel medför att efterfrågeöverskottet i formen av sökandetrycket inte fångas upp i undersökningen. Som förklaringsvariabel väljs ungdomsarbetslösheten i ålderskategorin 18-24 år då merparten av högskolenybörjarna finns representerade i denna åldersgrupp. Den ekonometriska studien är baserat på ett kommunspecifikt paneldatamaterial som hanteras genom en LSDV-modell där kommun- och tidsspecifika dummyvariabler introduceras för att hantera heterogeniteten mellan kommuner samt strukturella förändringar över den undersökta tidsperioden. Samtliga ekonometriska modeller påvisar ett statistiskt säkerställt kontracykliskt samband. Det blir fler högskolenybörjare när ungdomsarbetslösheten stiger vilket överensstämmer med tidigare studier. Sambandet kan förklaras med ett ogynnsamt arbetsmarknadsläge medför att fler individer har en låg alternativkostnad samtidigt som det med svenska utbildningssystemet kännetecknas av lättillgänglighet. I de modeller där det geografiska avståndet till närmaste campusort inkluderas som en interaktionsterm indikeras att ett ökat avstånd medför att en förändring i ungdomsarbetslösheten ger en större effekt på antalet högskolenybörjare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)