Fuktproblem i uteluftsventilerade kallvindar

Sammanfattning: Detta examensarbete har genomförts med målet att undersöka om flerbostadshus som byggs enligt NCC:s tekniska plattform har kallvindar som är utsatta för eller riskerar att bli utsatta för fuktskador. En undersökning har gjort gällande hur det kommer sig att vissa konstruktioner klarar sig bättre än andra och vilka alternativa lösningar som finns på detta.   Tio objekt valdes ut, alla konstruerade av NCC, alla med vindsbjälklag av betong, ventilerade med uteluft, med underlagstak av råspont och trätakstolar. De ligger alla i Stockholmsområdet och de är färdigställda mellan åren 2004 och 2016.   För att göra dessa undersökningar, genomfördes mätningar på tio olika kallvindar. Relativ fuktighet och temperatur mättes med hjälp av klimatloggers som mätte inomhus och utomhus på varje objekt, en gång i timmen under mätperioden från den 13 februari till den 9 april. Fuktkvoten i trä mättes på alla kallvindar, där mätningar gjordes i råspont och takstol i varje väderstreck. Mätningarna gjordes vid tre tillfällen under perioden i varje kallvind.   Under besöken genomfördes okulärbesiktningar på alla kallvindar där mögelpåväxt och konstruktionsdetaljer undersöktes.   Historiskt sett är fuktproblem på kallvindar vanligt förekommande. Genom att kallvindar har ett välisolerat vindsbjälklag hålls temperaturerna allt som oftast låga i kallvindsutrymmet. Detta kan leda till att utrymmena får en hög relativ fuktighet och är därför utsatta för en ökad risk för fuktproblem. Genom nattutstrålning kan takytan få en lägre temperatur än kallvindsluften, vilket i sin tur kan leda till kondens på råsponten.   Fuktkvoterna sjönk i snitt ungefär 4 procentenheter under mätperioden från 12% till 8%, vilket innebär att riskerna för röta eller mögelpåväxt är nästintill obefintlig, då riskerna för mögel och röta kräver fuktkvoter över 16% för att finnas.   Den relativa fuktigheten ligger vid ett antal tillfällen över 75% i de olika kallvindarna, vilket är över BBR-kravet. Detta sker dock under perioder när temperaturerna är så låga att risker för fuktskador inte är aktuella. Under mätperioden har snittemperaturen gått upp, vilket har lett till att den relativa fuktigheten har minskat. Risken för mögelpåväxt har även bedömts med hjälp av diagram baserat på data från Smith och Hill samt Viitanen. Enligt dessa finns heller ingen risk för mögelpåväxt i någon av de tio kallvindarna.   Enligt den okulära besiktningen kunde inga synliga fuktskador hittas i någon av de tio olika objekten. De fel som hittades var skillnader mellan objektens konstruktionsritningar och dess reella utförande. Objekt 3, 7 och 8 saknade ångspärr, vilket påstods finnas i ritningarna. Objekt 4 saknade luftning i nock som var utritad på ritningarna.   Slutsatsen är att NCC:s konstruktioner för kallvindar på flerbostadshus är säkra gällande fuktskador.