Integrerad förskoleklass - lika men ändå så olika. Pedagogers

Sammanfattning: Förskoleklass infördes som en valfri skolform 1998. Avsikten från regeringens sida var att förskoleklassen skulle fungera som en bro mellan förskola och skola, men forskning och undersökningar har visat att det inte riktigt blev som det var tänkt, utan att skolans traditioner har krupit ner i åldrarna. Förskoleklassen styrs sedan 2011 av del ett och två i Lgr 11 vilket innebär att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas mot de övergripande målen i läroplanens andra del, men avsaknad av tydliga riktliner och brist på definition har bidragit till förvirring över hur verksamheten ska bedrivas. Det finns renodlade förskoleklasser och integrerade klasser F-1 och F-2. Verksamheten sker på de flesta platser i skolinriktad miljö vilket eventuellt kan innebära en kulturkrock mellan olika skolkulturer. Lokalernas utformning kan ytterligare bidra till att verksamheten blir skolinriktad och att skapande arbete och lek inte prioriteras. Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare i Montessoriskolor ser på arbetet i integrerade förskoleklasser. Vem som ansvarar för planeringen, om lokalernas utformning påverkar hur verksamheten fungerar och om det finns utrymme för lek. Jag har med hjälp av ostrukturerade intervjuer undersökt hur fem lärare i fyra integrerade förskoleklasser, på tre olika Montessoriskolor upplever verksamheten. I samband med intervjuerna tittade jag också på den inre fysiska miljöns utformning. Resultatet visade att lärarna i de olika skolorna tyckte att uppdraget är otydligt och eftersom det är otydligt strävar de mot målen i årskurs 3. Eleverna i förskoleklasserna arbetar som de övriga eleverna men utan att ha lika höga krav på sig som eleverna i årskurs ett och två. En friare form av skola. Lärarna tyckte att hösten är jobbig, att den känns som en enda lång inskolning, vilket innebär att de gärna vill ha någon att samarbeta med som vet hur man arbetar med sexåringar. Ett stabilt arbetslag nämns som en viktig förutsättning för en lyckad integration. Lärarna påpekade också att lokalernas utformning påverkar hur verksamheten fungerar. Lokalerna i de tre skolorna var utformade efter skolelevernas behov och leken hade svårt att ta plats. Det berodde dels på lokalernas utformning, men också på traditioner och lärarnas inställning till lek. En av skolorna ger inte den möjligheten på förmiddagarna utan tycker att det räcker med tiden sexåringarna får på raster och på fritids.