Gröna taks nyttor och värde : En fallstudie av gröna taks nyttor och värde i Örebro

Detta är en M1-uppsats från Karlstads universitet/Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013)

Sammanfattning: Våra städer fortsätter att exploateras och kravet på ökade bostäder gör att flera av våra grönyteområden byts ut mot hårda ytor. Dessa ytor bidrar direkt till klimatförändringar och miljöproblem, så som till exempel försämrad luftkvalitet, buller, ökat vattenstånd och ett varmare klimat. Miljöproblemen påverkar även den biologiska mångfalden och påverkar människans välbefinnande och på längre sikt överlevnad. Rapporten innehåller en studie om hur grönstrukturen i Örebro kommun ser ut och även vilket värde och vilka byggnadstekniska, ekologiska, ekonomiska och sociala egenskaper och effekter som finns av att anlägga fler gröna tak. För att ta reda på detta gjordes en litteraturstudie för att se hur grönstrukturen planeras i Örebro kommun. Det gjordes även en litteraturstudie för att ta reda på vilka nyttor och värde det finns med gröna tak ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv i Örebro kommun. För att tydligare kunna redovisa värdet av gröna tak i jämförelse med konventionella tak utfördes en fallstudie med beräkningar på området Södra Ladugårdsängen där två olika fall med olika stor andel gröna tak beräknades och jämfördes. Studierna visar på att Örebro kommun har en informativ och bred planering för grönstrukturen och att det samhällsekonomiska värdet av gröna tak i Södra Ladugårdsängen är mycket högt. Slutsatsen av dessa studier är att det finns god potential för att anlägga gröna tak i Örebro kommun med många goda effekter som följd, dock är den ekonomiska investeringen det kräver ett viktigt hinder. Grönstrategin i Örebro uppmuntrar denna typ av lösningar men det finns rum för förbättringar och kanske bör ett större tvång eller incitament införas för att nå de mål kommunen vill.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)