Det lustfyllda lärandet : Elevers och lärares diskursiva syn på hur lust att lära i skolan konstrueras

Detta är en Magister-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka och analysera högstadieelevers och lärares erfarenheter av lärande situationer som påverkar elevers lust att lära i skolarbetet. Studien utgår från socialkonstruktionismen med ett sociokulturellt perspektiv. Materialet består av fem elev intervjuer och transkriberingar från en ansats tillforskningscirkel. Analysen av empirin utgår från kritisk diskursanalys, CDA, medhjälp av Faircloughs tredimensionella analysmodell där text, diskursiv praktik och social praktik har ett dialektiskt förhållande till varandra. De diskurser som kunnaturskiljas är Individen och den lustfyllda valfriheten, Lust i det sociala samspelet, Den lustfyllda bekräftelsen och Den lustskapande variationen. Resultatet visar att det finns olika aspekter som påverkar lust att lära i skolan. Valfrihet och eget inflytande främjar lusten att lära i skolan, liksom beröm och uppmärksamhet vid elevers utveckling, både kunskapsmässigt och som individer. Ytterligare lustskapande aspekter är varierade lektioner som ger eleverna utmaningar på rätt nivå och att lärare respekterar eleverna genom det lyssnande samtalet. Resultatet visar även att elevers och lärares erfarenheter rör sig i samma diskurser men att vissa skillnader kan skönjas i synen på hur frekvent varierade lektioner förekommer, synen på inflytande och olust samt kontexten för personliga band.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)