Det Fria Skolvalet : En kvalitativ studie av den politiska diskursen om det fria skolvalet och dess konsekvenser

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning: I denna studie undersöker vi hur de politiska blocken i Sverige diskuterar socioekonomisk status i samband med debatten om det fria skolvalet. Valfrihetsreformerna genomfördes 1992 av den dåvarande borgerliga regeringen, med syfte att göra den svenska skolan mer tillgänglig, samt likvärdig för alla oavsett bakgrund. Tidigare forskning har visat att det fria skolvalet har negativa konsekvenser för skolsegregationen. Däremot är det fria skolvalet inte den enda påverkande faktorn, utan även boendesegregationen har en avgörande roll att skolorna blir mer segregerade. Genom att analysera riksdagsprotokoll, podcasts och elektroniska tidningsartiklar med politikers uttalanden om det fria skolvalet, har studien besvarat följande frågeställningar: Hur ser de politiska blockens diskurs ut kring socioekonomisk status utifrån debatt om skola och det fria skolvalet?, samt Hur skiljer sig synsätten åt? Studien är en kvalitativ innehållsanalys där politikers uttalanden har kodats utifrån ett kodningsschema som baseras på teori och tidigare forskning. I studien har vi använt oss av Pierre Bourdieus teorier om kapital och habitus, samt Karl Marx klassteori. Resultatet visar att det finns skillnader i hur de politiska blocken ser på socioekonomisk status. Det ena blocket tar mer hänsyn till att familjen har olika förutsättningar, vilket de anser är en orättvisa eftersom det innebär att alternativen kommer att se annorlunda ut för varje enskild familj. Samma block tyder även på att det fria skolvalet leder till ökad segregation och ojämlikhet i skolan. De två övriga blocken värnar om det fria skolvalet och menar att det skapar möjligheter för elever och vårdnadshavare. De menar att skolor ska kunna konkurrera med varandra för att kunna utvecklas. De ser det fria skolvalet som en lösning på en socioekonomisk ojämlikhet i skolan. Sammanfattningsvis tyder studien på att socioekonomisk integration i skolorna är en pågående omdiskuterad fråga i den svenska politiken. Det finns betydande skillnader i åsikter samt ideologi mellan de politiska blocken.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)