Sjunga och arbeta : Lärprocesser i ett sceniskt körprojekt

Detta är en M1-uppsats från Estetisk-filosofiska fakulteten

Sammanfattning: Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka lärprocesser som sätts igång hos körsångare i ett sceniskt projekt. Vilka är de möjliga lärprocesserna? Hur skiftar de från individ till individ? Vilka faktorer anser körsångarna bidrar till upplevelse av egen utveckling? Jag har använt mig av den litteratur och de uppsatser som publicerats inom närliggande område i första hand på svenska. Det huvudsakliga materialet är de kurssvar som 30-talet körsångare i Damkören Söt Likör vid Karlstad Universitet lämnade in som tentamensuppgift vid Kursen Sceniskt körprojekt med publik inriktning i vilket merparten av körmedlemmarna deltog. Kursen bestod i att instudera det för kören specialskrivna körverket Snorvipas Saga och tillsammans iscensätta och marknadsföra detta i en timslång föreställning inför betalande publik som en del av körens 20–års jubileum hösten 2007. För att utvärdera svaren använder jag en narrativ metod där jag utgår från Judit Bells beskrivning i Introduktion till Forskningsmetodik. Jag låter dem passera genom ett filter där jag söker efter lärprocesser på en konstruktiv, kontextuell och funktionell nivå. Jag har också sökt efter det som Anne Bamford kallar för Wow! – faktorn i en kulturbaserad lärmiljö för att se vilka olika aspekter av meningskapande processer som finns i berättelserna. I sammanfattningen konstaterar jag att det finns en tydlig skillnad mellan typ och mängden av lärprocesser i ett sådant här projekt i jämförelse med traditionellt körverksamhet där sjungandet är det huvudsakliga gemensamma målet.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)