Frivillig redovisning av humankapital

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Syfte: Undersökningen har för avsikt att undersöka skillnaden i den frivilliga redovisningen av humankapital mellan kunskapsföretag och varuproducerande företag. Uppsatsens mål är att kartlägga och beskriva hur redovisningen görs; vad som redovisas och hur man redovisar informationen. På så sätt vill vi skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar redovisningen av humankapital i en svensk kontext, samt om någon utveckling har skett under perioden 2003 till 2012. Vidare avser vi undersöka vilken typ av upplysningar som generellt redovisas i syfte att skapa underlag för en diskussion om eventuell framtida normbildning inom redovisning av humankapital i Sverige. Metod: En innehållsanalys har gjorts på 72 årsredovisningar från 18 företag. Informationen har kvantifierats för att kunna analyseras med hjälp av korrelationsanalys och deskriptiv statistik. Teoretiska perspektiv: Här definieras kunskapsföretag, varuproducerande företag samt humankapital. Årsredovisningens intressenter presenteras. Vidare beskrivs teori och tidigare studier om frivillig redovisning. Avslutningsvis presenteras resultat från tidigare studier samt teori om frivillig redovisning av humankapital, eventuella incitament att redovisa humankapital samt effekter av att redovisa humankapital. Empiri: Här presenteras undersökningens forskningsresultat i form av diagram och tabeller. Slutsats: Kunskapsföretag redovisar mer information om humankapital än varuproducerande företag gör. Vi har inte hittat någon annan variabel än branschtillhörighet som förklarar skillnader i mängden redovisat humankapital. En svag ökning har skett sett över hela den undersökta perioden, dock är den inte linjär. Detta kan dels bero på införandet av IFRS år 2005, men även att företagen gått från att vilja framhäva deras humankapital till ett ökat fokus på det strukturella kapitalet. Båda företagstyperna redovisar mest humankapital i kategorin Personalhälsa och trivsel. De parametrar som redovisats i störst antal årsredovisningar är Allmänt om kompetens, Personalomsättning, kommentarer om personalomsättning och arbetsmiljö. Vi ser att det finns ett visst underlag för normbildning men ser också svårigheterna i att normera hur information om till exempel kompetens skall tas upp då detta är ett abstrakt begrepp som är svårt att kvantifiera.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)