Vilka faktorer påverkar förskolebarns förmåga att böja verb? Undersökning av arbetsminnets och den lexikala förmågans betydelse

Sammanfattning: Arbetsminnet spelar en viktig roll vid inlärningen av nya ord och dänned utvecklingen av ordförrådet. När ordförrådet nått en viss storlek leder behovet av systematisering till att den böjningsmorfologiska utvecklingen böljar. Arbetsminne, lexikal förmåga och grammatisk förmåga hör alltså ihop och utvecklas delvis gemensamt, delvis oberoende av varandra. Syftet med vår studie är att undersöka hur utvecklingen av preteritumböjning av verb ser ut för normalspråkiga förskolebarn, samt hur arbetsminne och lexikal förmåga påverkar denna utveckling. Undersökningen utfördes på 40 svenska förskolebarn med normal språkutveckling; 20 barn i åldern 3;2-4;0 och 20 barn i åldern 5;0-5; 11. Barnen testades med två test som undersöker arbetsminne, tre test som fokuserar på lexikal förmåga och två test som prövar förmågan att böja verb i preteritum. Resultaten visar att arbetsminnet har större betydelse för treåringars förmåga att böja nya verb i preteritum än för femåringars. Resultaten tyder på att treåringarna som grupp ligger i gränslandet för tillägnandet av en regel för preteritum böjning. Resultaten stöder till stor del teorin single mechanism som utgår från att en enda inlärningsmekanism är verksam både vid lexikal och böjningsmorfologisk utveckling. Resultaten stöder också ett samband mellan arbetsminne och lexikal förmåga för tre- och femåringar. Studien har lett till ökad kunskap om normal språkutveckling vad gäller barns arbetsminne, ordförråd och böjningsmorfologi samt sambanden mellan dessa förmågor. Resultatet kommer att utgöra referensmaterial i en större studie om barn med språkstörning och barn med mild-måttlig hörselnedsättning. Materialet kan även användas kliniskt som ett referensmaterial för normalvariationen för tre- och femåringar på ovanstående förmågor.