Mer prisvärda hyresrätter? : Hur arbetar utvalda byggbolag för att kunna pressa nyproduktionshyrorna och blir bostäderna som de bygger tillgängliga för de grupper som är mest utsatta på bostadsmarknaden?

Detta är en Master-uppsats från KTH/Fastigheter och byggande

Sammanfattning: Sveriges befolkning ökar och koncentreras allt mer till storstäderna. Detta har lett till en kraftigt ökad efterfrågan på bostäder och ett högre tryck på den svenska bostadsmarknaden. Några av konsekvenserna är en marknad med kraftigt stigande priser, långa bostadsköer och stora svårigheter för särskilt utsatta grupper att hitta en bostad till rimligt pris. Hushållens genomsnittliga ekonomiska standard har haft en god utveckling och stigit med 35 % sedan 2005. Vid uppdelning av Sveriges totala disponibla inkomst i tiondelar framgår det att 27 % av Sveriges befolkning har en inkomst motsvarande den högsta tiondelen. I denna grupp har en ökning med tre procentenheter skett sedan 2005. Samtidigt har 30 % av befolkningen en inkomst motsvarande de fem lägsta tiondelarna. Sedan 2005 har denna andel sjunkit med två procentenheter. Detta indikerar att inkomstklyftorna ökar. Nyproduktion av bostäder har länge byggts för hushåll med högst inkomster medan inkomstsvaga grupper är utlämnade till den befintliga bostadsmarknaden med höga hyror, priser och långa kötider för hyresrätter. Behovet av nya bostäder med lägre nyproduktionshyror är stort och det finns idag ett fåtal aktörer med en uttalad strategi att bygga prisvärda hyresrätter. Denna kvalitativa fallstudie har som målsättning att svara på följande frågor rörande prisvärda hyresrätter: 1. Hur stämmer studiens resultat överens med relevant teori? 2. Varför har bolagen valt att bygga eller utveckla mer prisvärda hyresrätter? 3. Hur arbetar bolagen för att minska produktionskostnaderna? 4. Blir de bostäder som bolagen bygger och utvecklar tillgängliga för de grupper som är mest utsatta på bostadsmarknaden? Det vill säga blir de tillräckligt prisvärda? Fördjupade intervjuer med bolagen Bonava, Botrygg, KlaraBo, BoKlok samt K-fastigheter har genomförts för att kunna besvara frågorna. Likheterna i bolagens produktionsprocesser är hög. För samtliga är målet att skapa sig kunskap och kontroll över så många skeden av projekten som möjligt. Detta för att skapa en effektiv process som möjliggör lägre kostnader och minskade ledtider. Återupprepningseffekten är mycket viktig för att hela tiden utvecklas. Standardisering av komponenter, husmoduler och byggsystem kortar ledtiderna vilket också sparar både tid och pengar. Den produkt som bolagen i studien bygger är billigare än den genomsnittliga nyproducerade hyresrätten i Sverige och bolagens mindre lägenheter blir tillgängliga för de mest utsatta grupperna på bostadsmarknaden. Statens investeringsstöd gör samtliga bostäder tillgängliga för grupper med lägre inkomster. Trots detta finns det ett stort behov av att bygga fler, framför allt större, lägenheter utan investeringsstöd eller subventioner med lägre nyproduktionshyror för de grupper i samhället med lägst inkomster.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)