Multimodalitet i de samhällsorienterade ämnena: : En kvalitativ studie av arbetsböcker för åk 1-3

Sammanfattning: Denna studies syfte är att synliggöra vilket meningserbjudande som finns i arbetsböcker genom en text- och bildanalys på tre olika läromedelsserier och dess ämnesinnehåll utifrån ett multimodalt perspektiv. Frågeställningarna som ställdes för att besvara syftet var: Vilka typer av aktiviteter uppmanar texterna till? och Hur ser samspelet ut mellan de semiotiska modaliteterna i arbetsböckerna? I studien gjordes en kvalitativ innehållsanalys av arbetsböcker tillhörande läromedelsserierna PULS SO-boken, utgåva 2011 och 2021, samt Boken om SO 1–3 från år 2014. Båda läromedelsserierna omfattar de samhällsorienterade ämnena och riktar sig till årskurserna 1–3. Den socialsemiotiska teorin, multimodal teoribildning, designteorin och genrepedagogik användes som teoretiskt ramverk för studien. Analysen utgick ifrån Danielsson och Selanders (2014) ämnesdidaktiska modell för att undersöka multimodala texter och användes som analysverktyg för att tematiskt strukturera analys och resultat. Modellen anpassades utifrån denna studies frågeställningar och inbegriper kategorierna övergripande struktur och iscensättning samt samspelet mellan textens olika delar. Resultatet av den kvalitativa analysen visade att den återgivande texttypen dominerade i samtliga arbetsböcker men att det fortfarande fanns en intertextualitet där flera texttyper samspelar. Arbetsuppgifterna preciserar centrala begrepp genom bland annat bild och verbaltext. De centrala begreppen presenterades i nära anslutning till arbetsuppgifterna i samtliga böcker och sattes således ofta i sammanhang. När det gällde bildernas funktion så fungerade bilderna ofta som komplement eller en förstärkning till verbaltexten, vilket främjar det potentiella lärandet. I vissa uppgifter var bilderna endast dekorativa vilket kan innebära tolkningssvårigheter för eleverna. Gällande samspelet mellan verbaltext och bild påträffades rumslig närhet i samtliga arbetsböcker och följde kongruensprincipen till viss del.  Generellt fanns ett gott samspel mellan modaliteterna och en mängd olika resurser att tillgå i texterna. En slutsats som man kan dra av studiens resultat är att läraren måste göra didaktiska val utifrån elevernas förståelse för texter med utgångspunkt i deras egna erfarenheter och deras möte med olika literacypraktiker.