Är hon verkligen helt oskyldig? : En ideologkritisk granskning av brottsjournalistiska nyhetsrubriker i svenska kvällstidningar, ur ett jämställdhetsperspektiv.

Sammanfattning: Studien är ämnad att kritiskt granska nyhetsrubriker i kvällstidningar i Sverige, ur ett jämställdhetsperspektiv. Rubrikerna som granskas i studien har publicerats digitalt i Aftonbladet och Expressen, med anledningen av att det är Sveriges två största kvällstidningar i tabloidformat (Via TT, 2021). Syftet med den kritiska granskningen är att identifiera om, och i så fall hur, patriarkala maktstrukturer tar sig uttryck i rubrikerna. De patriarkala maktstrukturer som kommer granskas i studien är rollfördelning, ideal brottsofferstatus och skuldbeläggning av offer. Rubrikerna jämförs i sin tur med ingressen, för att kunna säkerställa vilken typ av information kring brottet som har inkluderats, eller exkluderats i rubriken. Det teoretiska ramverket, som kommer användas för att diskutera analysresultatet, består av Hirdmans (1988) definition av könsmaktsordningen samt relevansteorin enligt Sperber och Wilson (2012). Metoden som använts är en kvalitativ textanalys i kombination med en ideologkritisk analysmetod. Analysmallen bygger på van Dijks (1990) definition av en rubriks idealfunktion samt det teoretiska begreppet rollfördelning (van Leeuwen, 1996), kriterierna för ideal brottsofferstatus enligt Christies (1986) och skuldbeläggning av offer (Fisher & Lab, 2010). Baserat på det teoretiska ramverket, som också ligger till grund för analysmallen, har analysfrågor konstruerats och delats upp i tre kategorier. Kategorierna är följande: ”Rubrikens funktion och innehåll”, ”Brottshändelsen” och ”Brottsoffret”. Analysresultatet visar att de patriarkala maktstrukturerna: rollfördelning, ideal brottsofferstatus och skuldbeläggning av brottsoffer återkommer i flera av de nyhetsrubriker som analyserats, om än i olika utsträckning. En majoritet av rubrikerna som granskats beskrev endast delar av brottet, i stället för att ge läsaren en helhetsbild av det som inträffat. Dessutom, angavs det kvinnliga brottsoffret som aktivt i stället för passivt i flertalet av rubrikerna och det förekom även en indirekt skuldbeläggning av det kvinnliga brottsoffret eftersom brottsrubricering saknades, eller den misstänkte manliga förövaren inte nämndes. Resultatet från den här studien, visar att Aftonbladet och Expressen har en bit kvar till en helt jämställd brottsjournalistisk nyhetsrapportering.