Upplevelser av hjärt- och lungräddningKvalitativ : Litteraturstudie utifrån allmänsjuksköterskans perspektiv

Sammanfattning: Bakgrund: Att medverka vid ett hjärtstopp och påbörja hjärt-och lungräddning innebär en känsloladdad situation. Forskning visar att sjuksköterskans attityder och upplevelser i den akuta situationen också kan orsaka stressiga reaktioner. Detta ställer i sin tur stora krav på sjuksköterskans möjlighet att snabbt kunna påbörja en hjärt- och lungräddning, vilket också kan öka patientens chans att överleva. Därför är det av betydelse att kunna belysa sjuksköterskans positiva och negativa upplevelser.  Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid hjärt- och lungräddning på sjukhus.  Metod: Denna litteraturöversikt har skapats med en kvalitativ ansats som bygger på tio vetenskapliga artiklar som har sammanställts och analyserats enligt Fribergs analysmodell.  Resultat: Analysen resulterade i sju underkategorier och tre kategorier; (1) Faktorer som har betydelse inför hjärt- och lungräddning, (Att vara förberedd genom  kontinuerlig träning och god kompetens och Begränsad kunskap och utbildningens betydelse), (2) Faktorer som har betydelse under själva hjärt- och lungräddningen ( betydelse av familjens närvaro - för och nackdelar, Teamarbetets betydelse - samverkan i team, Inre upplevelse och känslomässig påverkan) och (3) Att kunna hantera och gå vidare efter hjärt- och lungräddning (Debriefing - kommunikationens betydelse, Patientens integritet och etiska dilemma).  Slutsats: Under ett återupplivningsförsök kunde sjuksköterskan känna många olika känslomässiga upplevelser beroende på erfarenhet och yttre faktorer. Dessa slutsatser innebär i sin tur viktiga utmaningar för olika professioner i vården, såsom att stärka utbildning, samverkan i team och säkerställa att debriefing alltid genomförs. Som sjuksköterska är det också viktigt att bevara och respektera patientens integritet och att ta hänsyn till patientens autonomi och att individens unika livsvärld ska ligga till grund i vårdandet