Tillväxt på smågrisar med tre olika utfodringsstrategier

Detta är en M1-uppsats från SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)

Sammanfattning: Digivningsperioden lägger grunden för en lyckad avvänjning. Suggans mjölk är smågrisarnas huvudsakliga energikälla men är inte tillräcklig för att uppnå maximal tillväxtpotential och smågrisarna behöver därför tillskottsfoder (Ivarsson 2007). Traditionellt i Sverige sker tillskottsutfodring manuellt genom handutfodring. På senare år så har det även utvecklats mjölkkoppar till smågrisarna och den nyaste innovationen är blötfoderanläggningar till smågrisar i grisningsavdelningen. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka tre olika utfodringsstrategier i tre olika besättningar. Utfodringsstrategierna har varit handutfodring, mjölkkoppar samt WEDA Nutrix blötfoderanläggning. Gård A använde sig av WEDA Nutrix, Gård B använde sig av mjölkkoppar och Gård C utfodrar på traditionellt sätt för hand med torrfoder. Vägning genomfördes tre gånger under digivningstiden. Första vägningen gjordes vid 7–9 dagars ålder räknat från födsel och sista vägning gjordes vid 28–33 dagars ålder räknat från födsel. Det finns skillnader i tillväxt mellan de olika utfodringssystemen men medelvikten på samtliga gårdar når målet på åtta kg i avvänjningsvikt. Statistiskt säkerställd skillnad finns mellan Gård A mot Gård B och Gård C för vikt vid vägning tre. Numeriskt hade Gård A hade minst variation och lägst avvänjningsvikt. Gård B hade en kraftig tillväxt mellan vägning ett och två. Efter avstängning av mjölkkoppar avtog tillväxten något. Gård B hade även en högre variation än de andra gårdarna. Gård C hade högre variation än gård A men en högre avvänjningsvikt. Slutresultatet kan påverkas av åldersskillnaden vid tredje vägningstillfället, där smågrisarna på Gård A var 1–2 dagar yngre än smågrisarna på övriga gårdar. För att kunna dra ytterligare slutsatser med systemen hade det behövts vidare studier på den fortsatta tillväxten efter avvänjning, för att se om de positiva effekterna påverkar grisarna efter avvänjning och om resultatet där skulle skilja sig mer än i grisningsavdelningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)