Konstruktioner av barn som målsägare och dess brottsofferstatus – En kvalitativ textanalys av tingsrättsdomar gällande barnfridsbrott

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att bidra med förståelse kring lagen om barnfridsbrott i form av hur barn konstrueras som målsägande i tingsrättsdomar, samt vad det kan få för betydelse för barnets brottsofferstatus. Åtal som rör indirekta offer är ett komplext ämne och arbetet bidrar således med en fördjupad kunskap i hur den rättsliga bedömningen i olika barnfridsbrott hittills sett ut samt hur det kan påverka brottsofferstatusen. • Hur konstrueras barn som målsäganden i tingsrättsdomar när de bevittnat våld mellan närstående? • Vad har det för betydelse för barns brottsofferstatus? Metod och material: Studien är kvalitativ och består av en tematisk textanalys av 16 domskäl från olika tingsrätter i Sverige. Förhållningssättet har varit abduktivt i form av en växling mellan teori och empiriskt material. Resultatet presenteras i form av en tematisk redogörelse av de teman som vuxit fram genom kodning. Huvudresultat: Barnfridsbrottet är något som ter sig komplext, framförallt då det behandlar indirekta offers utsatthet. Analysen visar flera hierarkiska ordningar kring barnfridsbrottet, både när det gäller begrepp och individer. En risk verkar vara att barn som målsäganden konstrueras i relation till varandra, där en konsekvens blir att ena barnet kan anses i mer behov av skydd än den andra. Analysen visar även en tendens på att barn som befinner sig i nära anslutning, gärna i samma rum, som både ser och hör våldet verkar få en större offerroll, kontra det barn som befinner sig i ett annat rum där det inte kan styrkas på liknande sätt att hen uppfattat händelsen. Det kan leda till föreställningar om vad ett legitimt respektive icke-legitimt brottsoffer är. Avslutningsvis verkar barnet i högre utsträckning inte äga sitt mål på samma sätt som vuxna, trots att lagstiftningen inrättades med syftet att stärka barnens äganderoll och höja deras individuella röster.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)