Lärares syn på elevers delaktighet och självständighet i sitt lärande i grundsärskolan

Sammanfattning: Sammanfattning   Syftet med studien var att beskriva och analysera hur lärare i grundsärskolan ser på elevernas självständighet och delaktighet i sitt eget lärande. I läroplanen (Skolverket 2018a) står det att elever i grundsärskolan ska kunna analysera, samspela, ha ett kritiskt tänkande, vara medvetna om konsekvenser samt att kunna ha inlevelseförmåga. Har man en intellektuell funktionsnedsättning, IF, innebär det att ha svårt för problemlösning, abstrakt tänkande, teoretisk inlärning och brister i adaptiv förmåga. Detta kan ses som ett dilemma. För att besvara syftet med studien har vi valt en kvalitativ strategi i form av semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppintervju. Vår teoretiska utgångspunkt är sociokulturell teori och ett relationellt perspektiv där relationer ses som en förutsättning för lärande och utveckling. Resultatet visar att de allra flesta lärare anser att läroplanen (Skolverket 2018a) är för abstrakt för elevernas förmågor. Däremot ansåg lärarna att det går att förankra läroplanen i undervisningen och i kunskapskraven om man “tog på sig dom snälla glasögonen”. De allra flesta menar att det inte finns en motsättning mellan den så kallade livskunskapen och läroplanen. Lärarna ansåg att det går att väva in kunskapsutveckling i de olika  omsorgsbehoven som finns inom grundsärskolan. Att vara delaktig och självständig kan vara en svårighet beroende på graden av IF. Det framgår att lärarna bygger sin undervisning på de metoder som aktuell forskning påvisar kan ge resultat i undervisningen. De ansåg att elevernas delaktighet och självständighet i sitt eget lärande har ökat i grundsärskolan. De allra flesta lärare ansåg att avsaknaden av motivation och förmågan att reflektera innebär stora problem för elever i grundsärskolan.