Hasskador hos svenska mjölkkor : Förekomst i sju besättningar under ett års tid

Sammanfattning: Hasskador, i form av håravfall, krustor, sår och svullnader är vanligt förekommande hos mjölkkor, i Sverige och i världen. Hasskador orsakas av upprepat trauma, tryck och friktion mot hasen och utvecklingen av skadorna beskrivs ofta som en progressiv process, som börjar med håravfall och inflammation och där skadan kan utvecklas till krustor, öppna sår och kraftig svullnad. Riskfaktorer för utveckling av hasskador kan vara såväl kobundna som miljöbundna. Exempel på kobundna riskfaktorer är renhet, hull, laktationsnummer och ålder, laktationsstadium och ras. Bete, båsinredning, stallsystem, strö och underlag är exempel på miljöbundna riskfaktorer. Hasskador har en negativ påverkan på djurvälfärd och det finns samband mellan hasskador och produktion, samt mellan hasskador och juverhälsa. Syftet med det här arbetet var att öka kunskapen om hur vanligt förekommande olika typer av hasskador är hos svenska mjölkkor, om riskfaktorer för hasskador och kopplingar mellan hasskador och djurhälsa, djurvälfärd och produktion, samt att genom en longitudinell studie följa förekomsten av hasskador hos mjölkkor under ett år och att undersöka kobundna riskfaktorer som kan ha betydelse för förekomst av hasskador. Sju mjölkgårdar besöktes vid 9 tillfällen vardera under ett års tid och under besöken registrerades förekomst av lindriga hasskador och hassår, samt hygienpoäng på samtliga kor som mjölkades. Dessutom inhämtades kodata (ras, laktationsnummer, produktion mm) från Kokontrollen (Växa Sverige). Datan över observationerna sammanställdes sedan deskriptivt och en riskfaktoranalys över kobundna riskfaktorer utfördes. Prevalensen för lindriga hasskador varierade mellan 64 – 99 % och för hassår mellan 0 – 31 %. Prevalensen för både lindriga hasskador och hassår varierade både mellan gårdar och inom gårdar under året. Andelen smutsiga kor låg mellan 18 – 85 % och varierade mellan gårdar, samt mellan olika besök på samma gård. Risken för hasskador var högre för tredjekalvare och äldre kor jämfört med förstakalvare, och risken för hasskada ökade med ökad mjölkproduktion hos kor i laktation 1 och 2. Det fanns också en koppling mellan hasskada och celltal, men det sambandet var inte linjärt. Hasskador är vanligt förekommande bland svenska mjölkkor, men förekomsten varierar över tid och mellan gårdar. Samband mellan hasskador och kobundna riskfaktorer har påvisats såväl i den här studien som i tidigare forskning, men mer forskning behövs för att klarlägga sambanden.