Fågelperspektiv på när kraftledningsgator möter granplantage

Sammanfattning: Granplantage är en av de vanligaste landytorna i Sverige, en markanvändning som bedöms påverka biologisk mångfald negativt. Luftburna kraftledningsgator i regionnätet utgör mer än 1100 kvadratkilometer av Sveriges landyta och tidigare forskning tyder på att dessa ytor kan ha naturvårdspotential för flera artgrupper. Det saknas studier på hur fågelfaunan påverkas som följd av att byggnation av kraftledningsgator skär genom granplantage. I denna studie undersöktes skillnaden i total fågelrikedom, arttäthet och artdiversitet mellan kraftledningsgata och granplantage med hjälp av punktinventering. 20 Kraftledningsytor i Västra Götaland matchades med ytor i närliggande granplantage, och potentiellt viktiga strukturella skillnader för fågelfaunan mättes och analyserades. Jämfört med granplantage hade kraftledningsgator upp till 39% högre arttäthet, 48% högre total fågelrikedom och 59% större artdiversitet. Den för fågelfaunan enskilt viktigaste strukturen i kraftledningsgatorna var kantzonen, där 83% av fågelindividerna återfanns. Kantzonerna i kraftledningsgatorna är alltså viktiga habitat för reproduktion även av flera rödlistade fågelarter. Röjning och skötselåtgärder i dessa miljöer bör därför anpassas så att de inte påverkar fåglars reproduktionsframgång negativt. I kraftledningsgatorna noterades totalt 550 fåglar av 43 arter varav sex rödlistade, att jämföra med granplantagen där totalt 403 fåglar av 27 arter återfanns, varav två rödlistade. Vidare hade granplantagen ett sammantaget medelvärde på 2.8 individer och 1.6 arter färre per inventeringslokal jämfört med i kraftledningsgatorna. Viktigaste habitatfaktor för fågelfaunan i granplantagen var trädhöjd som korrelerade positivt med både total fågelrikedom och arttäthet i dessa ytor. Utbyggnation av regionnätet på mark av granplantage leder sammantaget till en förändring av landytan som påverkar fågelfaunan positivt. Den större delen av Sveriges buskmarker kopplade till infrastruktur finns i kraftledningsgator. Det är därför angeläget att vidare undersöka hur skötseln av dessa relativt artrika miljöer ska anpassas för att bäst gynna fågelfaunan.