Reduktion av luftburna partiklar PM10 i Södertälje centrum : En utvärdering av åtgärder

Sammanfattning: PM10-halterna är höga i Södertälje och har varit det sedan mätningarna började år 2006. PM10 är en luftförorening som innebär små luftburna partiklar med en diameter mindre än 10 mikrometer. I detta arbete har PM10-halterna i Södertälje undersökts och sammanställts från att de började mätas och fram till våren 2017. På Turingegatan i centrala Södertälje har en av miljökvalitetsnormerna gällande PM10-partiklar överskridits 5 år under den senaste 10-årsperioden. En jämförelse av dygnsmedelvärdet per år mellan Turingegatan och Hornsgatan i Stockholm visade att PM10-halterna det senaste decenniet sjunkit markant på Hornsgatan medan ingen tydlig nedåtgående trend synts på Turingegatan. Hornsgatan hade år 2007 betydligt högre halter jämfört med Turingegatan. I takt med att åtgärder för att reducera partikelhalterna på Hornsgatan sattes in så nära halverades det årliga dygnsmedelvärdet på Horsgatan under de följande 8 åren. Halterna var år 2014 och 2015 högre på Turingegatan än på Hornsgatan.   I Södertälje utfördes under mars och april 2017 den första åtgärden att förbättra luftkvaliteten i stadskärnan. Utvalda gator i Södertälje dammbands med dammbindningsmedlet CMA (Kalcium-magnesium-acetat) vilket är ett salt som håller vägbanan fuktig och hindrar vägdammet från att virvla upp i luften. En utvärdering av denna åtgärd har skett genom tre grafiska analyser samt med hjälp av NORTRIP-modellering. NORTRIP står för NOn-exhaust Road TRaffic Induced Particle emissions och är en modell som utvecklats för att beräkna partikelhalter i luften som skapats från vägtrafik. Modellen kan användas för att modellera hur partikelhalterna förändras vid olika scenarion och åtgärder. Modellering och utvärdering av följande scenarion på Turingegatan presenteras i detta arbete; dubbdäcksförbud, minskad trafik, minskad hastighet, utökad dammbindning, städning, miljözon och ogynnsam meterologi.   Dygnsmedelvärdet per år på Turingegatan jämfördes med mätstationen vid Norr Malma som är belägen på landsbyggden och representerade de naturligt förekommande PM10-halterna. Dessa bakgrundshalter utgjorde 26-40% av PM10-halterna på Turingegatan, det innebär att mellan 60-74 % av halterna har generarats lokalt vid gatan. Det är främst dessa halter som kan påverkas av åtgärder. En sammanställning av dygnsmedelvärdena per månad visade att PM10-halterna i Södertälje var som högst under mars och april under samtliga år som halterna uppmätts. Timmedelvärdena för PM10 under 2016 vid Turingegatan visade att det högsta uppmätta timmedelvärdet översteg 600 µg/m3 vilket kan anses allvarligt ur ett hälsoperspektiv. Så höga halter var dock ovanliga då 3:e kvartilen endast låg på 18 µg/m3. NORTRIP-modelleringen av PM10-halterna på Turingegatan skedde för perioden 22 december 2016 – 27 april 2017. Modellen beräknade det genomsnittliga dygnsmedelvärdet för perioden med endast 1 % avvikelse från det uppmätta dygnsmedelvärdet för samma period. Resultatet från modelleringen visade dock att halterna överskattades avsevärt ett flertal gånger. Vid modelleringen saknades indata över vägfukten och eftersom dessa data är viktig för NORTRIP-modellens resultat kan detta vara anledningen till den mindre bra överrensstämmelsen mellan modellerade och uppmätta värden. Antalet dagar med dygnsmedelvärden över 50 µg/m3 modellerades till 28 dygn vilket stämde överrens med de uppmätta värdena för perioden. Dock var det bara 19 av 28 dygn (ca 70%) då modellen beräknade samma dygn som de uppmätta. Det fanns en tydlig korrelation mellan de uppmätta och modellerade halterna men den visade inte på signifikans. Modelleringen har förbättringspotential hade troligen gett ett bättre resultat med tillgång till fler viktiga indata-parametrar. En NORTRIP-modellering av effekten på PM10-halterna vid olika scenarion och åtgärder på Turingegatan 22 december 2016 – 27 april 2017 visade att den åtgärd som sänkte PM10-dygnsmedelvärdet mest och reducerade flest antal dagar från att överskrida 50 µg/m3 var minskad trafikmängd med 30%. Åtgärden sänkte halterna med nära en tredjedel och hindrade 16 dygn från överskridanden. Den näst bästa åtgärden med avseende på minskat dygnsmedelvärde var miljözon, följt av dubbdäcksförbud. Gällande antalet dagar som reducerades från att överskrida 50 µg/m3 gav dubbdäcksförbud näst bäst resultat med 15 reducerade dygnsöverskridanden. Utökad dammbindning beräknades också ge god reduktion, 11 dagar hindrades från överskridande och dygnsmedelvärdet för de lokalt genererade partikelhalter minskade med 25%. Att utöka städningstillfällena gav minst effekt på partikelhalterna, dygnsmedelvärdet reducerades endast med 3% och 2 dygn hindrades från överskridanden.   Ett scenario med ogynnsam meterologi vilket innebar att ingen nederbörd föll under perioden och beräknades höja det totala och lokala dygnsmedelvärdet med 61% respektive 79% samt bidra till ytterligare 11 överskridande dygn under perioden. Scenariot är orimligt, men visar på hur viktig nederbörden är för partikelhalternas nivåer. Resultaten av modelleringen av scenariona ligger i linje med tidigare studier av åtgärders effekt och resultatet kan därför anses ge en trovärdig indikation om scenarionas effekt på PM10-halterna. Värden och procentsatser innehåller dock stora osäkerheter och bör tolkas med försiktighet.   De grafiska analyserna visade att dammbindningen eventuellt reducerat PM10-halterna men resultatet innehöll stora osäkerheter. Dessa analyser tog ingen hänsyn till meterologin vilket bidrog till osäkerheterna. Ingen effekt kunde utläsas från timmedelvärdena direkt efter utläggning. En av de grafiska analyserna som jämförde dygnsmedelvärdena under perioden visade att ett dygn sannolikt hindrats från att överskrida 50 µg/m3 på grund av dammbindningen. I NORTRIP beräknades att dammbindningen under perioden 12 mars – 27 april minskat det totala dygnsmedelvärdet med 12% och det lokala med 18%. Modellen beräknade likt en av de grafiska analyserna att 1 dygn räddats från att överskrida ett dygnsmedelvärde på 50 µg/m3. Det dygnsmedelvärde som modellen beräknade hade räddats från överskridande hade dock enligt de uppmätta värdena inte räddats. En sammanvägning av resultatet från den grafiska analysen och NORTRIP-modellen visar dock att det är sannorlikt att en dag räddats från överskridande.