Gruppering i matematikundervisning : En granskning av nivå- och blandad gruppering i ljuset av de fem dimensionerna för kraftfulla matematiska klassrum.

Sammanfattning: I denna studie diskuteras betydelsen av olika grupperingsmetoder inom skolan, med särskilt fokus på nivå- och blandad gruppering inom matematikundervisningen. Studien grundar sig på en analys av tidigare forskning som är framtagen från databasen ERIC (EBSCO) som har analyserats och satts in i en kategoriseringstabell. Syftet med studien är att undersöka effekterna av nivå- och blandad gruppering, samt de argument som förs fram för respektive metod, såväl positiva som negativa. För att göra detta förklaras begreppen homogena och heterogena grupper samt hög- medel- och lågpresterande elever. Argumenten som lyfts fram relateras genomgående till de fem dimensionerna för kraftfulla matematiska klassrum. Resultatet visar att samtliga dimensioner går att uppnå inom både en nivågruppering och blandad gruppering, dock ser argumenten olika ut för respektive dimension. Argument för en nivågruppering utgår, majoriteten av gångerna, från ett rättviseperspektiv för högpresterande elever och en syn på lågpresterande elever som högst begränsade i sin matematiska förmåga. Argumenten för en blandad gruppering kännetecknas av en positiv elevsyn där elevers olika förmåga i matematik ses som något positivt och används som ett verktyg i klassrumsdiskussioner där eleverna kan bidra med olika saker. En annan väsentlig skillnad är vilken prestationsgrupp som är i fokus för argumenten. Det visas att för en nivågruppering utgår argumenten främst från högpresterande elever medan det för en blandad gruppering utgår från lågpresterande elever. Det diskuteras i denna studie för en tes där grupperingarna i sig inte är det centrala utan lärares elevsyn och pedagogik inom grupperingarna som den mest avgörande faktorn.