Råproteinförändringar i timotej och rödklöver

Sammanfattning: Protein i foder utnyttjas av idisslaren via upptag av mikrobprotein i tunntarmen eller som foderprotein som passerat vommen vidare till tunntarmen. Olika råproteinnivåer i foder till idisslare påverkar både miljön och djurens avkastning. Råprotein från vallväxter kan analytiskt delas upp i olika fraktioner utefter var i idisslaren det bryts ned och kan tillgodogöras. Ett sådant system är The Cornell Net Carbohydrate and Protein System (CNCPS) vilket delar in protein i fraktionerna A, B och C utefter deras nedbrytningshastighet i vommen. Många olika faktorer kan påverka halt och sammansättning av råprotein i vallfoder. Några påverkande faktorer som studeras i detta arbete är skördetidpunkt, kvävegödslingsnivå och miljöförhållanden. Timotej och rödklöver är de växter som studeras närmare men även blandvallar innehållande de två arterna tas upp. Viss skillnad finns mellan rödklöver och timotej men det generella mönstret är detsamma. Nivåerna av råprotein sjunker och även smältbarheten av kväve minskar med en senare skörd. En ökad mognad och högre kvävegödslingsnivå leder generellt till ökad andelen icke-proteinkväve, fraktion A medan det för det sanna proteinet, fraktion B, sker en andelsförskjutning från lättsmält till mer svårsmält med högre mognad och lägre kvävenivå. Det otillgängliga kvävet, fraktion C, ökar i andel med ökad mognad och mindre kvävegödsling. Rödklöver har över lag högre nivåer av råprotein och minskningen med tilltagande utvecklingsstadium är långsammare för rödklöver än för timotej.