Proximalzonsteori, en möjlig metod mot fungerande grupparbete

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö högskola/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Författare: John Krüger; [2016]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Godkänt och genomfört gymnasiearbete är en förutsättning för att kunna erhålla gymnasieexamen. Gymnasiearbetet inbegriper att eleven kan planera, genomföra, analysera och redovisa ett vetenskapligt arbete. På skolan där jag genomförde min verksamhetsförlagda utbildning var det genomsnittliga antalet godkända gymnasiearbeten nästan 11 % under riksgenomsnittet. Skolan hade också en policy av att tydligt förespråka grupparbete som arbetsmetod under gymnasiearbetet. Genom denna observation väcktes en undran om skola och lärare bättre kan förbereda elever inför gymnasiearbetet genom att utgå från Vygotskijs proximalzonsteori. I studien användes tre metoder för att identifiera elevernas och lärares upplevelse av grupparbeten på skolan. Fokusgrupper användes för att insamla elevers uppfattning kring de grupparbeten som skolan håller innan gymnasiearbetet, alltså hade eleverna inte börjar med sina gymnasiearbeten vid datainsamlingen. Lärarnas uppfattningar kring gymnasiearbetet insamlades genom ett utskick av en enkät som lärarna fick möjlighet att besvara. Slutligen intervjuades den lärare som är ansvarig för utdelning av stipendium åt gymnasiearbetena. Läraren har genom sin roll som stipendieutdelare extra inblick i utmaningar med att genomföra ett gymnasiearbete. Resultaten visar att eleverna har liten erfarenhet av arbeten som sträcker sig över en längre tid. Från eleverna uttrycks negativa uppfattningar om grupparbeten. Det saknas en gemensam syn på hur man arbetar med grupparbete på skolan, och ofta uppstår problem när elever arbetar i grupp. Det saknades också möjlighet för eleverna att träna sin förmåga att planera egna experiment utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Min tolkning är att elevernas förmåga att skapa egna experiment, inte har utvecklats till en adekvat nivå, vilket krävs för gymnasiearbetet. Det innebär att laborationerna på skolan bör struktureras om så att de blir av en mer kvalitativ karaktär med för- och efterarbete. Dessutom kan grupparbetesmetodikens standardiseras, så att eleverna snabbt kan hitta sina roller i gruppen. Det synliggör elevernas förväntningar på varandra, samtidigt som skolan har förslag på lösningar vid eventuella problem. Med dessa verktyg stärks elevernas förmåga vid grupparbete, vilket för vidare till gymnasiearbetet allt enligt proximalzonsteori.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)