Reparationer av Ölandsbron

Sammanfattning: Ölandsbron uppvisade omfattande skador bara tio år efter den invigdes. Detta gör att det är intressant att studera brons reparationer och även betongkonstruktioners reparationer allmänt. En annan anledning som gör att det är intressant att studera Ölandsbrons åtgärder är att det saknas information gällande genomförande av reparationer på bron. Målet är att presentera vilken reparationsmetod som är lämplig och vilken reparationsåtgärd som ska tillämpas vid reparation av betongkonstruktioner.Brokonstruktioner är exponerad för en relativt aggressiv miljö som till exempel frostangrepp, korrosionsangrepp och saltvatten/klorider från havsvatten, samtidigt som det förväntas att brokonstruktioner ska ha en lång livslängd. Detta gör att höga krav ställs på brons beständighet. Syftet med detta arbete är att undersöka vad som påverkar livslängden på Ölandsbron och betongkonstruktioner allmänt och paralleller dras mellan brons reparationer och framtida reparationer. Arbetet introducerades genom att studera olika studier angående nedbrytningsmekanismer. Undersökningen genomfördes genom att studera brons konstruktionsritningar, diskutera reparationsorsakerna med de ansvariga vid bron och skaffa fram olika rapporter om bron. För att kunna granska skador och åtgärder som påverkade betongkonstruktioner livslängd gjordes en sammanställning med syftet att ge en helhetsbild av vad som påverkar livslängden på Ölandsbron och betongkonstruktioner. Det som studerades var åtgärder och skador som har koppling till brons livslängd. Ölandsbron uppvisade omfattande skador bara tio år efter att den var färdigbyggd, vilket gör att bron var extra intressant att studera. För att kunna dra slutsatser gjordes en sammanställning över dels hur skadorna uppstod på Ölandsbrons konstruktioner genom åren, dels hur de hänger ihop med brons livslängd. En anledning till att det uppstod stora skador på bron var att regelverket i Sverige var vagt då bron byggdes och att det inte fanns någon kunskap gällande utförandet vid byggnation av broar. Detta ledde till att bron byggdes med lägsta kostnad som prioritet och att det inte togs hänsyn till livslängden och brons hållbarhet.En del av Ölandsbrons skador beror på användningen av saltvatten som beståndsdel i brokonstruktionen. Detta ledde till ökad korrosionsangreppshastighet och ökad kloridhalt i betongen, vilket ledde till att det uppstod sprickor på betongsytan och till att inträngning av klorider skedde i en snabbare takt. Ölandsbrons pelare i lågnivådelen är utsatta och är de pelare som hade flest allvarliga skador. En viktig faktor är betongens kvalitét. Vid brons byggnation användes betong med låg kvalitét som är känsligare för påfrestningar från omgivningens miljö. Användning av betong med låg kvalitet kan påverka brons livslängd negativt. Flertalet pelare på Ölandsbron har genomgick på 1980-talet reparationer med syfte att bygga ett nytt ”skal” runt om pelarna för att skapa ett skydd och förhindra inträngning av klorider.