Strategier för implementering av IP-system i fruktodling : en jämförande fallstudie mellan Sverige och Etiopien

Sammanfattning: Integrerad produktion (IP) är ett odlingssystem som EU beslutat om att samtliga producenter i medlemsstaterna ska följa från och med 1 jan 2014 (Europaparlamentet, 2009). Arbetet med införandet av detta är redan långt gånget i Sverige och Svenskt Sigill står för en produktmärkning som bland annat innebär att produkten är odlad enligt IP (Svenskt Sigill, 2011). En liknande global märkning finns, där tanken är att reglerna för IP-odling ska vara desamma världen över, för att underlätta internationell handel (GLOBAL G.A.P, 2011).Integrerad produktion (IP) syftar till att ge långvariga och hållbara lösningar i produktion och odling genom att ha det naturliga ekosystemet som kunskapsbas (Svenskt Sigill, 2011). Målet med odlingssystemet är att få hög avkastning och dessutom göra så låg påverkan på naturen och använda så lite energi, gödning- och bekämpningsmedel som möjligt.I detta arbete görs jämförelser av Svenskt Sigills märkning och GLOBAL G.A.P.s krav på vad som krävs för att bli certifierad odlare enligt deras regelverk. Jämförelsen av de olika märkningarna appliceras sedan på odlare i Sverige och i Etiopien. Båda odlingarna sägs odla enligt IP och jämförelsen görs då för att se hur detta arbete skiljer sig åt på de olika odlingarna. Jämföra om odlarna stött på liknande utmaningar och vilka problem de kan ställas inför både dagligen och vid införande av IP-systemet. Resultatet visade på stora skillnader mellan odlingarna men att viss problematik så som utbildning och kunskapsbrist ansågs som ett problem i båda fallen.Arbetet består av dels en litteraturstudie för att förklara innebörden och de strategier och arbetssätt man bör ha i en IP-odling dels förklarande information om vad de svenska respektive internationella regelverken innehåller och hur de arbetar.Arbetet är också uppbyggt på flertalet intervjuer för att tydliggöra det praktiska arbetet med regelverken och insamling av åsikter från personer som berörs och följer regelverket på olika sätt. Odlare både i Sverige och i Etiopien har intervjuats om hur de arbetar enligt IP och hur de i allmänhet ser på nuvarande regelverk. Det svenska regelverket anses vara bra men i vissa fall mycket arbetskrävande medan den etiopiska odlingen odlar enligt IP utan att följa något regelverk då kraven för dessa är för höga.