Flödessimulering: ett standardiserat arbetssätt

Sammanfattning: Volvo Construction Equipment AB Components Division i Eskilstuna är mitt
inne i ett omorganisationsarbete där fabriken byggs om från
funktionsverkstad till flödesorienterade grupper detta för att effektivt
möta den växande orderingången. När gruppernas värdeflöden tydligtgjorts
återstår ett intensivt arbete med att optimera ledtider, lagernivåer och
produkter i arbete med mera. Ett kraftfullt verktyg för att stötta detta
arbete är diskret händelsestyrd (DE) simulering. Det har genomförts
flertalet DE simuleringar tidigare på företaget, då främst av konsulter. I
den nya fabriken finns en önskan om att utföra detta arbete själv.
Utifrån dessa förutsättningar är examensarbetets syfte att skapa ett
standardiserat arbetssätt kring hur simuleringsarbete bör bedrivas på
företaget, utvärdera programvaror, skapa datakommunikationsverktyg, bygga
ett business case samt tydliggöra fördelarna med DE simulering.
Inledningsvis gjordes en litteraturstudie om intervjuteknik, DE simulering
och statistikanalys. Därefter påbörjades en nulägesanalys där författaren
intervjuade produktionstekniska chefer, måleriets chef, logistikpersonal och
två tidigare examensarbetare. Det uppmärksammades 7 behovsområden, möjliga
hjälpmedel vid simulering, attityden till simulering och uppföljning av
tidigare simuleringsstudier.
Först bestämdes programvara, Plant Simulation, utifrån avgränsningen att
endast Volvo godkänd programvara får användas. Material- och
produktionsstyrningssystemet Mapics blev utgångspunkten då
datakommunikationsverktyget skapades. Genom ett Excel-dokument kopplas
Mapics och Plant Simulation samman. För att kunna rekommendera ett
standardiserat arbetssätt identifierades lämpigt simuleringsprojekt och
allt eftersom projektet fortskred växte standarden fram utifrån
författarens egna erfarenheter och grundläggande teorier.
Simuleringsstudien utfördes på bearbetningscellen Navhållare AWB2 med
problemställningen att den nyinvesterade fleroperationsmaskinen uppvisar sig
som en kritisk falskhals redan vid dagens volymer. Simuleringsmodellen gav
möjlighet att analysera cellen då produktionsvolymerna stiger,
orderplanering enligt Mapics förbestämda batchar och produktion mot
dagsbehov samt experiment med maskinens palettsystem som ändrades mellan 3-
5 stycken paletter. Analys gjordes även då buffert introducerades i cellen.
Slutsatsen från studien blev att fleroperationsmaskinen uppträder som en
kritisk flaskhals redan idag. Genom att nyttja 5 paletter, stora batchar
(Mapics) och två buffertar kan flaskhalsen reduceras så att nödvändiga
rationaliseringar endast uppgår till 3,5 % per år för att möjliggöra full
produktion.
Författaren har i samråd med beställaren av examensarbetet och en Volvo IT
koordinator samt rekommendationer ur en internrapport sammanställt två
organisationsförlag för hur företaget bör bedriva framtida
simuleringsarbeten. Första förslaget är att kunskapen sprids på fem personer
inom företaget och att avdelningen för produktionsutveckling agerar
huvudkoordinator. Det andra förslaget utgår från Volvo ITs positiva
inställning att sköta simuleringsarbetet som internkonsult. Detta förslag
stöds även av författaren då företaget utsätts för mindre risk att
simuleringssatsningen fallerar samt att de ekonomiska aspekterna visar en
lägre kostnad då Volvo IT anlitas. Att beräkna vinsterna med DE simulering
kan göras genom en kvalitetsplan då projekttiden kortas ner vid införande av
simulering tidigt i projektet och den besparade tiden täcker upp kostnaden
för simuleringen. Enligt dessa ekonomiaspekter har författaren slutligen
beräknat kostnaderna för simuleringsstudien av bearbetningscellen Navhållare
AWB2.