Avluftkanalers inverkan på energiförluster i flerbostadshus : En parameterstudie i Comsol Multiphysics 6.1

Sammanfattning: Den globala uppvärmningen blir en alltmer central fråga i samhället i takt med att det 1,5°C- mål som sattes i Parisavtalet kommer allt närmre. Mot bakgrund av denna växande oro har EU under energikrisen 2022/2023 enats om att främja energieffektivisering, och poängterar dess vikt för att bland annat uppnå en hållbar energiproduktion och minska den negativa klimatpåverkan en stor energikonsumtion medför. I dagsläget går ungefär hälften av en byggnads totala energiförbrukning till uppvärmning. För flerbostadshus i Sverige motsvarar det ca 29 TWh/år där energiförluster kopplat till ventilation utgör en större del. I denna parameterstudie undersöks hur isoleringen på ute- och avluftskanaler påverkar energiförluster i ett flerbostadshus placerat i Karlstads temperaturzon då tjockleken varierar mellan 0-80mm. Energiförluster har räknats i form av ett ökat uppvärmningsbehov inomhus då avluft oavsiktligt värms upp i avluftskanaler. Samtliga lägenheter i undersökt referensbyggnad är utrustade med individuella FTX-aggregat och tillhörande ventilationskanaler. Frågeställningen har analyserats i Comsol Multiphysics 6.1. Resultatet visar att det vid oisolerade ventilationskanaler årligen går förlorat 20MWh. Adderas 80mm isolering minskar förlusterna till 10MWh/år. Det motsvarar 2,5% av en byggnads totala uppvärmningsbehov för inomhusluft och tappvarmvatten. Om den initiala isolertjockleken i stället är 30mm och utökas till 80mm ges en total uppvärmningsbesparing på 0,3%. Energibesparingen blir procentuellt större vid tilläggsisolering ju kallare luft som rör sig i kanalerna. Störst energivinning görs alltså för byggnader i kallare klimat och vid användning av effektiva värmeväxlingsaggregat. Den maximala miljömässiga besparingen till följd av ett minskat uppvärmningsbehov, räknat i koldioxidekvivalenter, fås då 80mm isolering adderas på oisolerade kanaler och uppvärmning sker med direktverkande el. Besparingen uppgår då årligen till 1000kg. Motsvarande besparing då uppvärmning sker med fjärrvärme är 600kg årligen. Denna siffra tar ej hänsyn till klimatpåfrestning av tillverkning, hantering och transport av isolermaterialet. Energibesparingen avtar för varje cm isolering som adderas men för samtliga fall mellan 10-80mm uppnås lönsamhet då återbetalningstiden är kortare än isoleringens uppskattade livslängd. Snabbast återbetalningstid är efter 5 år då 30mm isolering används. Långsammast återbetalningstid är efter 11 år vid användning av 80mm isolering. 80mm isolering ger däremot den bästa ekonomiska avkastningen sett till hela isoleringens livslängd. I resultatet redovisas hur verkningsgraden för FTX-aggregatet sjunker från angivna 80% till mellan 61–70% beroende på isolertjocklek då transmissionsförluster till ventilationskanalerna medräknas.