Att vara resurspersonal i förskolan – tre pedagoger resonerar kring sitt uppdrag

Sammanfattning: I denna kvalitativa studie har jag intervjuat tre informanter vilka arbetar som resurspersonal i förskolan. Syftet med studien är att synliggöra deras bild av sitt uppdrag.Frågeställningen löd följaktligen: Hur resonerar resurspersonalen kring sitt uppdrag, det vill säga arbetet med funktionsnedsatta barn? Vilken roll har resurspersonalen i den dagliga verksamheten? Vilka faktorer anser resurspersonalen vara av största betydelse för barnets utveckling? I studien diskuteras resultatet i förhållande till Enös (2005) om förskolepersonalens professioner. Där vill hon synliggöra personalens kompetens och kunskap. Tideman (2005) och Lutz (2009) tar upp begreppen normalitet och avvikande och menar att alla ska inkluderas i den pedagogiska verksamheten. Björklid (2005) menar att det är viktigt att barnet är delaktig i miljön och att det får vara med och bestämma hur den ska se ut. I arbetet belyser resurspersonalen att alla pedagoger ska ha samma ansvar medan resurspersonalen har huvudansvaret för träningen och kontakten med övriga institutioner. De tycker alla att deras insats för barn i behov av särskilt stöd är viktig. De hade önskat att de hade fått gå på fler kurser och fått mer kunskap och utbildning. I dag får resurspersonalen själva söka kunskap och även instruera sina kollegor.