Anställda på folkbiblioteks erfarenhet, självskattad kunskap och attityder till artificiell intelligens och relaterade begrepp

Sammanfattning: Artificiell intelligens, vilket ofta förkortas som AI, kan i mångas öron låta som något hämtat direkt ur en science-fiction roman, men är de facto ett fenomen som går att återfinna överallt i vår vardag idag. Det finns i våra telefoner, i våra bilar, i sökmotorer, hos banker, sociala medier; AI kan rekommendera musik, filmer och varor som den lärt sig är relevant baserat på data varje enskild person lämnar efter sig. AI beskrivs kunna bidra med att kunna ta mer objektiva beslut och effektivisera flera arbetsområden, men det finns samtidigt en återkommande oro kring vad AI betyder för människors integritet, arbetsmarknaden och framför allt det demokratiska samhället. Bibliotek kallas ofta en grundpelare för demokratin, där bibliotekarier lyfts fram i forskning som potentiella instruktörer som kan informera användare om teknologierna och deras innebörd för informationssökning, etik och integritetsfrågor. Frågan är dock hur bibliotekarier själva uppfattar fenomenet och hur det kan påverka denna potentiella roll. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka folkbiblioteksanställdas uppfattningar om artificiell intelligens. Med uppfattning inkluderas attityder, kunskap och erfarenhet relaterade till fenomenet. En enkätundersökning distribuerades till folkbibliotek runt om i Sverige och besvarades av 176 personer. Frågorna som ställdes i enkäten relaterade till respondenternas erfarenheter av AI, aspekter av de tre komponenterna av attityd, självskattad kunskap om AI- relaterade begrepp samt erfarenhet och attityder till tidigare implementering av ny teknik. Resultatet visade att endast 28% av respondenterna anser sig interagera med AI privat, medan 13 % anser sig använda AI på arbetet. En tematisk analys genomfördes på respondenternas egna definitioner av AI som kunde kategoriseras som ”beskrivningar” eller ”reaktioner”. Reaktionerna inkluderade åsikter och uttryckt osäkerhet. Samtidigt framkom det att AI-teknik anses som kompatibel med bibliotekens uppdrag och värdegrund så länge det inte tar över interaktioner med låntagare. Majoriteten anser samtidigt att AI inte kommer ha någon större påverkan på bibliotekens image förrän i framtiden. Det fanns även en ambition att undersöka konation/beteendekomponenten av attityd, vars resultat visade att det fanns en signifikant skillnad i attitydmätningen mellan de som ville delta i en workshop om AI och de som inte ville. Undersökningen visade en svag positiv korrelation mellan kunskaper och attityder till AI, vars relation kan förklaras som dynamisk enligt KAB-modellen. Det fanns även en svag positivt korrelationen mellan attityder till AI och attityder till tidigare implementeringar av nya tekniker, vilket kan förklaras enligt begreppet ”innovation negativism”.