Vem förtjänar (inte) uppehållstillstånd i Sverige? - En kritisk diskursanalys av “Gymnasielagen”

Sammanfattning: En kritisk diskursanalys enligt Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell, centrerad kring begreppen gränsdragning, ‘deservingness’ och ‘act of citizenship’ genomförs på den så kallade gymnasielagen. Lagen villkorar uppehållstillstånd med utbildning. Uppsatsen undersöker det transitiva sambandet mellan utbildning => uppehållstillstånd => rättigheter i Sverige. Medborgarskapsteori av T H Marshall och Engin Isins vävs samman med de tre teoretiska begreppen ovan. Teorin synliggör att utbildning och arbete som villkor för ‘deservingness’ inte är ett nytt påfund i gymnasielagen. Materialet som undersöks är regeringens propositioner som utgör förarbete för gymnasielagen. Analysen sammanfattas av en kort diskussion som centreras kring frågeställningarna: Vilka gränsdragningar skapar diskurs om medborgarskap och utbildning i gymnasielagens förarbeten? Vad krävs för att gymnasielagens målgrupp ska anses förtjänta av rättigheter i Sverige, enligt gymnasielagens förarbeten? och (Hur) används diskurs om medborgarskap och utbildning i gymnasielagens förarbeten för att kontrollera asylinvandringen? Slutsatsen konstaterar bland annat att gymnasielagen tjänar syftet “att kraftigt minska antalet asylsökande” i Sverige, genom att låta tidsbegränsningar avgöra vem som “förtjänar” ett uppehållstillstånd och att den tar kontroll över invandringen genom att ställa specifika krav på anpassning.