Att ställa ut främmande kultur : En utställningsobservation på Östasiatiska museet

Sammanfattning: Undersökningens syfte var att belysa vilken typ av information som utställningen ”Mittens rike” på Östasiatiska museet gav och därav visa ett exempel på hur det kinesiska kulturarvet kan tolkas av att befinna sig i en svensk kontext. Genom att belysa de delarna kunde diskussionen angående asiatisk och europeisk kulturvård och kulturarv belysas där deras olika ståndpunkter kring autenticitet och rituella praktiker kunde framhävas. Som undersökningsmetod användes en utställningsobservation som kompletterades med andra personliga kommunikationer och litteratur. Resultatet visade att utställningen delade information om kinesiska föremål från deras bronstid fram till början av 1900-talet som antingen kopplades till en viss dynasti, till olika föremålsutvecklingar med hantverksmetoder eller till olika samhällsfenomen som föremålen representerade. Utställningstexter och föremålsbeskrivningar bidrog med kontextbyggandet av föremålen, men det fanns även några montrar utan utställningstext där besökaren kunde skapa en egen uppfattning av föremålen. Den europeiska och svenska inblandningen visades främst i utställningens exportporslin som fanns över en stor del av utställningens senare halva. Handeln mellan Kina och Europa/Sverige blev därav det centrerade perspektivet i både föremålen och i utställningstexterna vilket skapade en stor kontrast till tidigare del som enbart fokuserat på de kinesiska utvecklingarna. Det resulterade i att det kinesiska kulturarvet hamnade i skuggan av främst den svenska inblandningen, och blev då en biroll i montrarna som framhävde de svenska framgångarna.