Hålla traumapatienten varm – livräddande omvårdnad. - en intervjustudie med ambulanssjuksköterskor.

Sammanfattning: Bakgrund: Att bli nedkyld är inte bara en obekväm upplevelse utan orsakar även störningar av vitala kroppsfunktioner redan vid en kroppstemperatur under 36˚C. Flera faktorer påverkar traumapatienten som kan leda till att denne utvecklar hypotermi. Hypotermi vid trauma ökar risken för både morbiditet och mortalitet. Syfte: Syftet med studien är att belysa faktorer som påverkar det prehospitala omhändertagandet av traumapatienten som riskerar att utveckla hypotermi. Metod: Studien har utförts med kvalitativ design, genom semistrukturella intervjuer med tio ambulanssjuksköterskor med minst två års erfarenhet i ambulansverksamheten. Latent innehållsanalys har utförts. Resultat: Sex kategorier framkom; kunskap, prioritering, utrustning, miljö, tid och samverkan. Kunskapen brister framförallt avseende de fysiologiska effekter som kan drabba traumapatienten redan vid liten temperatursänkning. Hypotermiprevention upplevs lågprioriterat. Ambulanssjuksköterskorna upplevde att man hade begränsad utrustning att tillgå och att man var osäker på om den är effektiv. Den prehospitala miljön bjuder på svårigheter. Snabbt omhändertagande poängterades. Samarbete på skadeplats ansågs vara gott. Slutsats: Flera faktorer spelar in som påverkar om patienten får bästa möjliga omhändertagande avseende hypotermiprevention. Våra fynd visar att kunskap är nyckeln till att kunna prioritera rätt avseende hypotermi i kombination med trauma. Trots viss kunskap så upplevs stora begränsningar i vad som kan göras prehospitalt då utrustningen upplevs begränsad och ineffektiv. Att lyfta ämnet och öka kunskapen ger ambulanssjuksköterskan förutsättningar att värdera hur hypotermiprevention skall prioriteras och utföras. Att aktualisera ämnet och eventuella brister i utrustningen kan förhoppningsvis leda till förbättrad utrustning som är anpassat till prehospitalt bruk.