Elevohälsoplan 2023: Goda intentioner : En policyanalys av skolors arbete gällande skolfrånvaro och elevhälsa ur ett helhetsperspektiv

Sammanfattning: Sammanfattning Denna uppsats syftade till att utforska varför skolfrånvaron och därmed hemmasittandet har ökat. Genom att analysera elevhälsoplaner och jämföra dem med tidigare forskning, identifierades en möjlig koppling mellan ändringar i skollagen och ökningen av hemmasittande. Bronfenbrenners systemteori och Beckers avvikarkarriär-teori användes som huvudsakliga teoretiska ramar för analysen. Resultaten pekade på att förändringar i skollagen har manifesterat sig som strikta riktlinjer i elevhälsoplanerna. Dessa riktlinjer, tillsammans med skolornas stödinsatser, kan ha en oavsiktlig stämplande effekt på elever som inte uppfyller förväntningarna. Studien visade att medan dessa stödinsatser syftar till att hjälpa elever, kan de i vissa fall förstärka elevernas avvikelse från den etablerade normen. Tidigare forskning har belyst vissa riskgrupper, såsom de med ADHD eller ASD, och deras potential att undvika skolan på grund av utmaningar relaterade till sociala faktorer och inlärningssvårigheter. Även om dessa specifika diagnoser inte alltid nämndes explicit i elevhälsoplanerna, antyder planernas fokus på sociala faktorer och inlärningssvårigheter att dessa riskgrupper kan vara i åtanke. Metodologiskt använde studien dokumentanalys av elevhälsoplaner, vilket gav en inblick i skolornas officiella ställningstaganden men kunde sakna insikt i verklig implementering. Studiens implikationer pekar på att skolan kan behöva omvärdera sina stödinsatser för att undvika oavsiktlig stigmatisering. Dessutom kan involvering av fler samhällsinstanser, som socialtjänsten, vara en väg framåt för att bättre stödja elever i riskzonen för hemmasittande.