Elevers upplevda delaktighet : En populationsbaserad studie av elevers delaktighet i skolmiljön och deras självskattade hälsa

Sammanfattning: Bakgrund: Individers delaktighet och möjlighet att påverka sin livssituation lyfts ofta fram i hälsofrämjande arbete. Forskning stödjer att skolframgång är en skyddsfaktor för att bevara en god psykisk hälsa. Elevers möjlighet att vara delaktiga och påverka sin skolsituation är faktorer som främjar både lärande och hälsa. Barns och elevers delaktighet är en viktig del av arbetet med mänskliga rättigheter och under år 2018 förväntas Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter antas som svensk lag.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns det ett samband mellan elevers upplevda delaktighet i skolsituationen och deras hälsa samt att belysa vilka faktorer i skolsituationen som hade betydelse för upplevd delaktighet.  Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie av data från elevhälsodatabasen ELSA. Sambandsanalyser gjordes med variabeln ”delaktig och får vara med och bestämma” mot elevens skolsituation, relationer, självbild, riskbeteende och upplevd hälsa. Alla sambandsanalyser gjordes med Chi2 test, signifikant var <0.05.  Resultat: Resultatet visade att elevers upplevda delaktighet hade statistiskt signifikanta samband med skolsituation, relationer, självbild, riskbeteende och upplevd hälsa. Elever med låg delaktighet uppgav en lägre grad av arbetsro på lektionerna, de var mindre nöjda med sitt skolarbete, hade färre vänner i skolan och upplevde i en lägre grad att vuxna var vänliga. Upplevelsen av låg delaktighet hade ett starkt samband med psykisk ohälsa. Det var mer än dubbelt så många elever med upplevd låg delaktighet, bland både pojkar och flickor, som kände sig ledsna och oroliga.  Konklusion: Studien belyser hur central elevers upplevda delaktighet är för deras hälsa och livssituation, även om det kausala sambandet inte kan påvisas. Att systematiskt stärka elevers delaktighet är ett hälsofrämjande arbetssätt som också kan förbättra skolans möjlighet att fullgöra sitt kompensatoriska uppdrag. Det vill säga att skolan ska möta varje elev utifrån dess individuella förutsättningar och kompensera för det som eleven kan ha behov av för att klara sina studier.