Den ljuva doften av en lyckad varumärkesregistrering - en studie om huruvida doft kan erhålla ett varumärkesrättsligt skydd

Sammanfattning: Länge har varumärken varit ett ord, en form eller kanske en kombination av de två. I takt med den tekniska utvecklingen i samhället använder marknadsförare sig av andra typer av tecken som varumärken för att särskilja sig mot sina konkurrenter. Det har såldes uppstått ett behov av att varumärkesskydda andra typer av varumärken än de traditionella, exempel på sådana varumärken är doft, ljud, hologram och färg. Den här uppsatsen har som syfte att utreda vilket varumärkesrättsligt skydd som doft kan erhålla genom en rättsdogmatisk metod. Tidigare var det ett krav på att varumärken skulle grafiskt återges för att få registreras, detta kravet slopades i Sverige år 2019. Denna förändring har mynnat ut i ökade möjligheter att varumärkesskydda okonventionella tecken, men har läget för dofter förbättrats? De krav som ställdes i det betydelsefulla målet C-273/00, Ralf Sieckmann, har nu kodifierats och märken måste uppfylla kraven för att dofter ska erhålla skydd. Utöver detta måste kravet på särskiljningsförmåga vara uppfyllt då varumärket måste ha distinktivitet från varan. I praxis som har tagits upp i uppsatsen blir det tydligt att rättsläget är oklart, olika former av återgivning accepteras i olika fall och det är omöjligt för näringsidkarna att förutse om de kan erhålla ett varumärkesrättsligt skydd för doft. Ett återkommande problem i praxis för doftmärken är att uppfylla de väldigt omfattande Sieckmann-kraven. Uppsatsen resonerar kring hur dofter ska återges i framtiden och hur de kan uppfylla kravet på särskiljningsförmåga. Dofter måste i framtiden förvärva särskiljningsförmåga för att uppfattas som varumärken av konsumenter. Det konstateras även att det krävs tydligare riktlinjer och praxis kring om och hur man kan varumärkesskydda en doft. Detta för att dofter i framtiden effektivt ska kunna användas av företag som varumärkesstrategi och i deras marknadsföring.