Kyrkliga ideal mot politisk verklighet. Äktenskapslagstiftningen 1968 och 1973. Historik, ståndpunkter och detbatt.

Sammanfattning: Syftet med det här examensarbetet är att belysa sambanden mellan äktenskapsrättens historiska bakgrund å ena sidan, och den politiska kontexten å den andra i fråga om de principiella ståndpunkter som framkommer under revisionsarbetet av giftermålsbalken år 1968 respektive 1973. Syftet är också att belysa den rättskulturella miljön under dessa år. Bland aktörerna i rättskulturen är det särskilt kyrkan, dess roll och ståndpunkter som lyfts fram. Under behandlingen i kapitel och avsnitt framkommer i stora draga följande: § Den historiska genomgången visar att den svenska äktenskapsrätten har sin bakgrund i fyra traditioner: den fornnordiska, förkristna äktenskapsrätten, den romerska rätten, den kyrkliga rätten (kanonisk rätt och luthersk) samt en liberal, modern rättsuppfattning (upplysningstiden). Efter en rad successiva förändringar under 1800-talet gjordes en revision av gamla giftermålsbalken (från 1734) vilken ersattes av den första moderna äkten-skapslagstiftningen i två steg: 1915 (lag om äktenskaps ingående och upplösning) respektive 1920 (den nya giftermålsbalken). § Under åren 1968 och 1973 skedde en rad förenklingar i äktenskapslagstiftningen, framför allt i fråga om skilsmässa. Genom riksdagens godkännande år 1968 kunde makar erhålla hemskillnad (separation) på gemensam begäran. År 1973 slopades särskilda grunder (otrohet etc) för skillnadsdom mellan makar samtidigt som medlingen gjordes frivillig. Slopandet av trolovningen (1973) innebar också en förenkling i äktenskapslagstiftningen samtidigt som den sista resten av en fornnordiska, förkristen tradition nu inte längre fanns stadgad i gällande lag. Kvar fanns endast vigseln - som liksom lysningen (frivillig från och med 1968) utvecklats inom den kyrkliga rätten - som institut för konstituering av ett giltigt äktenskap. § Revisionerna 1968 och 1973 kunde genomföras i ett relativt politiskt samförstånd, trots att den rådande rättskulturen inte bara kännetecknades av sekularisering utan också av politisering. Den senare revisionen leddes av en kommitté med politiker. Det var då också första gången som en statlig kommitté hade i uppdrag att utreda äktenskapsrätten utifrån politiska di-rektiv. Dessa direktiv hade klara samband med socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik men också med den liberala syn på jämställdhet som ursprungligen, under 1960-talet, hade drivits av folkpartiet. § Från att tidigare - allt sedan kristendomen infördes i landet - ha haft ett mycket stort inflytande i äktenskapslagstiftningen avtog kyrkans inflytande från och med mitten av 1800-talet till följd av ökad liberalisering, sekularisering men också urbanisering och nya livsstilar. Vid åren 1968 och 1973 var det framför allt från frikyrkorna sida som motståndet till förändringar var som starkast. Flera av svenska kyrkans företrädare uttryckte däremot samförstånd i aktuella remissvar. Medan rättskulturen 1968 och 1973 präglades av rationalitet och modernitet kan nutidens förhållanden kan sägas vara uttryck för så kallade postmoderna reaktioner. Därför finns också idag en mångfald uppfattningar och riktningar i debatt om äktenskap, giftermål och parförhållanden.