Sjuksköterskans erfarenheter av att möjliggöra anhörigas närvaro vid återupplivning i samband med hjärtstopp. : En enkätstudie.

Sammanfattning: Bakgrund: Enligt internationella riktlinjer, bör anhöriga erbjudas möjlighet att närvara under återupplivning. Rekommendationen är att sjuksköterskor skall finnas till för att ge information till de anhöriga under pågående återupplivning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vanligt det är sjuksköterskan erbjuder anhöriga att närvara vid återupplivning, samt vilka faktorer som kan inverka på sjuksköterskans beslutstagande. Metod: Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Från Länssjukhuset i Kalmar rekryterades 240 kliniska sjuksköterskor som deltog i enkätstudie. Data bearbetades genom bivariatanalysmetod, där deskriptiv data redovisas genom frekvenser, procent, spridning och medelvärde. Samband mellan variabler undersöktes genom korrelationsanalys. Resultat: Antal sjuksköterskorna som varit med om en återupplivning var 82,9 % (n=199). Antalet sjuksköterskor som angav att det fanns anhöriga på avdelningen i samband med återupplivning var 45,2 % (n=90), varav 38,9 % (n=35) av de sjuksköterskorna erbjöd anhöriga att närvara. Det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan sjuksköterskors erbjudande till anhöriga att närvara vid återupplivning och sjuksköterskors ålder, år i yrket samt antal hjärtstopp sjuksköterskan har varit med om i sin yrkesroll. De flesta sjuksköterskor tror att de skulle erbjuda anhöriga att närvara om det finns personal som tar hand om den anhörige. Enligt 50,4 % (n=121) av sjuksköterskorna var skälet till att anhöriga inte var närvarande vid återupplivning, att de inte var på plats på sjukhuset vid återupplivningstillfället. Slutsats: Baserat på aktuellt underlag, dras slutsatsen att ju mer erfarenhet sjuksköterskor har av återupplivning desto mer tenderar de att erbjuda anhöriga att närvara under förutsättning att de anhöriga finns på plats på sjukhuset.