Prata till eller med eleverna? :  Lärarkommunikation i ämnet idrott och hälsa A

Sammanfattning: Kommunikation är en betydande del av det vardagliga arbetet i skolan för både lärare och elever. I Lpf 94 (Utbildningsdepartementet, 2006) betonas vikten av att elevernas kommunikativa kunskaper ska utvecklas i skolan. Det medför att den kommunikativa miljön mellan lärare och elever får en betydande roll. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur läraren i idrott och hälsa kommunicerar verbalt i undervisningssammanhang inom ramen för gymnasiekursen idrott och hälsa A. Studien ämnar även belysa ett mindre delområde, om det sker några eventuella förändringar i idrottslärarens verbala kommunikation beroende på hur idrottsläraren uppfattar elevgruppen. I studien observerades och intervjuades fem lärare som undervisar på gymnasienivå i ämnet idrott och hälsa A. Lektioner med elevgrupper i årskurs 1 observerades. Observationsmaterialet tolkades med ett verktyg som inspirerats av Bernsteins rollsystemkodsteori (1977) samt diskursteori (Bernstein, 1993; 2000). Studien är en fallstudie och avser att belysa en lokal teori av syftets problemområden. Resultatet visar att idrottslärarna använder sig av övervägande sluten kommunikation i undervisningen. Sluten kommunikation förekom tydligt vid instruktioner, genomgångar, tillsägelser och vid kommentarer av en elev/elevers utförande vid aktivitet. En möjlig orsak till resultatets utfall kan vara att lärarna eftersträvade en effektiv undervisningskommunikation för att etablera eleverna i de praktiska inlärningsmomenten. En annan möjlig förklaring kan vara att lärarnas verbala kommunikation formats av uppfostran och den närliggande miljön. Öppen kommunikation förekom vid ett fåtal observationstillfällen i form av gestaltningar och frågor kring hur ett fenomen upplevdes. Överlag var isoleringen mellan läraren och elevgruppen tydlig i observationerna. Maktpositionerna var påtagliga i undervisningens verbala kommunikation, där läraren hade störst inflytande i samtalen. I observationerna påvisades inga tendenser gällande kommunikationsformen och hur idrottslärarna uppfattade elevgruppen som undervisades.