Hållbar ombyggnation från kontor till bostäder : Ett ombyggnadsförslag för ett kommunhus från 1950-talet

Sammanfattning: Bristen på bostäder är ett faktum i Sverige, så även i Skellefteå kommun. För att råda bot på detta är ett bra alternativ att anpassa befintliga byggnader för återbruk. Boverket har fått uppdraget av regeringen att undersöka hur möjligheterna ser ut för att bygga om lokaler till bostäder. Hur en sådan ombyggnation påverkas av hållbarhetsaspekter är viktigt att ha i beaktande. Arbetets syfte är just det; att visa hur man kan återanvända en tom befintlig kontorsbyggnad på ett hållbart sätt genom att ge den ett nytt användningsområde i form av bostäder. Målet med arbetet är framtagande av ett förslag på bostäder och energieffektiviseringsåtgärder i en referensbyggnad, samtidigt som byggnadens kulturhistoriska och arkitektoniska värde bevaras. Den använda referensbyggnaden är ett kommunhus från 1958 beläget i Byske, Skellefteå kommun.  Den genomförda litteraturstudien behandlar bostadskvalitéter som bör finnas i en effektiv bostad, relevanta regelverk vid en ombyggnation och ändrad användning samt krav på bostadsutformning. Information om viktiga aspekter att tänka på för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar ombyggnation återfinns också.  Referensbyggnaden köptes under hösten 2020 av ett byggföretag som har som avsikt att omvandla byggnaden till bostäder. Ritningar och bilder erhölls av fastighetsägarna samt från Skellefteås kommunarkiv. Ytterligare förståelse för byggnaden skapades vid två platsbesök på fastigheten.  En beskrivning av referensbyggnaden utarbetas baserat på de tillhandahållna handlingarna och platsbesöken. Denna fungerar sedan som utgångspunkt i framtagandet av ett bostadsförslag. Resultatet blev 18st lägenheter i olika storlekar mellan 1RoK på 26,8m2 och 4RoK på 93,7m2. Variationen av lägenhetsstorlekar är baserad på en vilja att återanvända så mycket som möjligt av den befintliga konstruktionen, samt att kunna tillgodose områdets olika behov. Varje lägenhet kopplas även till bostadskvalitéterna som beskrivs i litteraturstudien. Även andra förnödenheter som förrådsutrymmen, tvättstuga och en gemensamhetslokal återfinns i förslaget. Lämpliga energieffektiviseringsåtgärder presenteras också för byggnaden, då dagens energikrav inte uppfylls. Tilläggsisolering av tak och ytterväggar, byte av fönster och dörrar, samt byte av ventilationssystemet till ett FTX-system är de åtgärder som föreslås.  Resultatet redovisar att effektiva bostäder kan utformas utan att kompromissa byggnadens arkitektoniska eller kulturhistoriska kvaliteter. För att denna ändrade användning från kontorslokaler till bostäder ska bli ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar behöver fokus ligga på helheten. På hur de olika aspekterna påverkar varandra, trots att verktygen för sådana jämförelser är bristfälliga. Framtida studier kan ske i form av ekonomiska kalkyler, projektering av byggnadens VVS-system och energianvändning, samt undersökningar om områdets krav på bostäder.