Vilka frågor ställer klienter till sina behandlare i internetbehandling för depression? : Vad frågas det om, hur mycket frågas det och varför?

Sammanfattning: Internetförmedlad Kognitiv beteendeterapi (iKBT) är ett vanligt sätt att bedriva behandling. Kliniska resultat visar att iKBT med terapeutstöd är ett effektivt sätt att arbeta med psykiska besvär och likvärdigt med ansikte mot ansikte-terapi. Fördelar med terapeutstöd är att det kan sättas en diagnos och terapin kan skräddarsys. Om terapeuten dessutom får handledning ger det en extra input i terapin. Det finns även studier som pekar på att vissa klienter inte blir hjälpta och några blev t.o.m. sämre av terapi. Internetbehandling beskrivs bäst som en online-utbildning i KBT. Mycket av materialet är hämtat från självhjälpsmaterial. Kontakten med behandlaren sker främst via mejl som svarar på frågor och ger övningar oftast en bestämd tid en gång i veckan. Syftet var att var att undersöka vilka frågor klienterna ställde till sin terapeut under en vägledd internetbehandling vid depression och komorbida besvär. Med hjälp av en innehållsanalys med en kvantitativ inriktning, analyserades de frågor som 197 klienter ställde till sin terapeut under 10 veckors iKBT för depression och komorbida besvär. Av de som ställde frågor ställdes oftast en fråga. Av de 166 frågor som klienterna ställde till behandlarna var 45.1% frågor om att underlätta förståelse och tillämpning av materialet och kärntekniker. Näst vanligaste frågorna rörde terapiprocessen (44.0%). Förvånansvärt få (7.8%) var tekniska frågor och 3.1% gällde frågor utanför programmet som inte berörde iKBT. Frågornas karaktär skiljer sig inte från en vanlig ansikte mot ansikte-terapi. Få teknikfrågor ställdes vilket kan bero på att samplet var yngre välutbildade kvinnor. En vidareutveckling och framtida forskningsfråga kan vara att man undersöker hur klienter påverkas av hur behandlaren svarar på frågor skriftligt. Ytterligare ett syfte var att undersöka antal frågor och faktorer som kan bidra till att få eller flera frågor ställs. Dessutom undersöktes samband mellan förändring i depressionssymptom och antal frågor som ställdes samt öppnade moduler. Studiens resultat visade att det fanns ingen egentlig skillnad mellan dessa olika faktorer. Det blev ingen skillnad vad gäller förbestämd kontra egenvald behandling, det påverkade inte antalet frågor. Det fanns en effekt av schemalagt kontra stöd vid behov med det gällde meddelanden, inte frågor. Det fanns heller inget samband mellan depression, utfall i det och antalet frågor. Däremot var antalet frågor kopplade till hur många moduler som var öppnade.