Arbetsterapi för anhöriga till dementa. En enkätstudie i Skåne.

Sammanfattning: Andelen individer med demenshandikapp kommer att öka som en följd av den ökande andelen äldre i vårt land. Den största gruppen vårdgivare till individer med demenssjukdom utgörs av makar. Denna informella vård sker ofta mer eller mindre osynligt och genomförs i tystnad. Att vara anhörig till en individ med demenssjukdom förknippas ofta med fysiska, emotionella, sociala och finansiella bördor. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning arbetsterapeuter i Skånes mindre kommuner, med invånarantal under 30 000, kommer i kontakt med anhöriga till dementa i sitt yrke. Samt vilka interventioner som används för att hjälpa de anhöriga i deras ofta mycket pressade situation. Vi skickade ut enkäter till 109 yrkesverksamma arbetsterapeuter i 22 kommuner i Skåne och fick in 64 svar från 18 kommuner (59%). Det visade sig att 37 av 64 arbetsterapeuter (58%) kommer i kontakt med såväl individer med någon form av demens som med deras anhöriga. Studien visade att de interventioner som utförs för anhöriga till dementa var t.ex. rådgivning, information, förmedla kontakter samt utprovning av hjälpmedel till den dementa. Inga arbetsterapeuter arbetade i anhöriggrupper. Många av arbetsterapeuterna kände även att deras kompetens, när det gäller att arbeta med anhöriga till dementa, inte var tillräcklig.