Det ekonomiska konsekvenserna av nedstängning under Coronapandemin

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning nedstängning av samhället, för att motverka smittspridningen av covid-19, har påverkat samhällsekonomin under år 2020. Studien korrelerar graden av nedstängning av alla 38 OECD-länderna med dess BNP-tillväxt, arbetslöshet och statsskuld. Regressionsanalysen baseras på två modeller; en linjär modell och en logaritmisk modell. Resultatet visar på att den totala nedstängningsgraden endast kan förklara 13 procent av förändringen i BNP-tillväxten samt förklara mellan 11 och 13 procent av förändringen i statsskulden. Arbetslösheten visade ingen signifikant effekt vilket kan bero på att den verkliga arbetslösheten bedömdes för lågt av de officiella måtten, då en stor del av arbetskraften var permitterad i olika offentliga permitteringsprojekt. En detaljerad undersökning av nedstängningsåtgärder som genomförts för året visar att ”nedstängning av arbetsplatser”, ”restriktioner av offentliga tillställningar”, ”restriktioner av allmän sammankomst”, ”uppamning att stanna hemma”, ”begränsningar av den inre rörligheten i landet” samt ”begränsningar av internationella resor” visar signifikanta resultat beroende på modell av data och beroende variabel. Detta är studier på kort sikt och dessa slutsatser kan komma att ändras i framtiden. Effekten på lång sikt är ännu oklar då vi i skrivande stund fortfarande befinner oss i en pandemi. Därför är ytterligare forskning viktigt; vilka spår pandemin kommer att sätta på samhället under en längre period samt även hur vaccinering och munskydd påverkar samhällsekonomin indirekt genom restriktioner.