Är Sverige på väg mot en dubbel arbetsmarknad? : En kvantitativ studie om flexibilitet i arbetsmarknaden och arbetsmässiga konsekvenser av atypiska anställningar.

Sammanfattning: Hårdnande konkurrens i en globaliserad och teknologidriven arbetsmarknad föranleder ökade krav på flexibla affärsmodeller för allt fler arbetsgivare. Atypisk arbetskraft används som en reserv för att möta marknadens fluktuerande behov och som en buffert för fast anställda vilket förklaras ge upphov till ojämlika arbetsförhållanden och segmentering av arbetskraften i ”insiders” och ”outsiders”. Denna studie ämnar bidra till att fylla den kunskapslucka som finns avseende flexibilisering i den svenska arbetsmarknaden genom att studera skillnader i arbetstillfredsställelse mellan fast och atypiskt anställda och därtill den medierande effekten av lön och arbetsotrygghet. Studien utgår från Dual Labor Market Theory vilken dikotomiserar arbetsmarknaden i ett primärt och sekundärt segment med starka institutionella barriärer emellan. Arne Kallebergs teori om arbetsbelöningar utgör utgångspunkt för studiens teoretisering och operationalisering av arbetstillfredsställelse. Datamaterialet baseras på den sjätte europeiska undersökningen om arbetsvillkor, EWCS6, 2015. Analysen utgår från totalt 807 anställda män och kvinnor mellan 18–65 år som vid datainsamlingstillfället var folkbokförda i Sverige. Med bivariata analyser visas att atypiskt anställda har lägre lön och upplever en högre arbetsotrygghet än fast anställda. Genom enkel och multipel regressionsanalys visas att atypisk anställning är negativt associerat med arbetstillfredsställelse och att lön medierar det negativa sambandet. Resultaten går i linje med tidigare forskning som visat negativ inverkan av atypisk anställning på arbetstillfredsställelse och lön samt ger stöd åt Dual Labor Market Theory genom att påvisa strukturella komponenters betydelse i sammanhanget. Otrygghet i arbetet visas ha svag inverkan på arbetstillfredsställelse och obefintlig medierande effekt på sambandet mellan atypisk anställning och arbetstillfredsställelse vilket strider mot tidigare forskningsresultat och diskuteras med hänsyn till det ekonomiska skyddsnät som innefattas i svensk socialpolitik däribland A-kassa, socialbidrag och statligt finansierade basutgifter.