Platta på mark av KL-trä - En studie om fuktsäkerhet och klimatpåverkan

Sammanfattning: Tidigare studier har visat att konstruktionen med platta på mark av trä uppfyller förväntade tekniska och miljömässiga egenskaper som kan förväntas av en grundläggning i allmänhet och av ett mer klimatneutralt material. Konstruktionen bedöms även vara konkurrenskraftig både i tillverkning och kostnad vid jämförelse med konventionella metoder. Småhustillverkare ser generellt positivt på produkten, men är i detta skede inte beredda att starta upp en produktion vilket bland annat beror på oklarheter kring fuktsäkerhetsaspekterna. Situationen leder till denna studies frågeställning om en platta på mark av KL-trä för småhus kan anses vara en fuktsäker konstruktion och hur den bör utformas för att uppfylla det. För att säkerställa huvudsakliga motivet till användningen av en platta på mark av KL-trä ställs även frågan till vilken skillnad den har i klimatpåverkan jämfört med en platta på mark av betong. Syftet med examensarbetet var att undersöka fuktsäkerheten i en platta på mark av KL-trä genom att utföra ett kvantitativt delmoment av en fuktsäkerhetsprojektering, alltså att med varierande förutsättningar kontrollera fukttillstånden i byggnadsdelen med beräkningar eller provningar. Ambitionen var att komma fram till var problem kan uppstå vid olika förutsättningar och hur en platta på mark av KL-trä bör konstrueras för att god fuktsäkerhet skall uppnås. Studien omfattade även en jämförelse av klimatpåverkan mellan användningen av betongplatta eller KL-träplatta i en platta på mark, detta för att ytterligare synliggöra skillnaden i klimatpåverkan beroende på materialval i en grundkonstruktion. Först och främst utfördes litteraturstudier för att få en tydligare uppfattning kring hur en platta på mark av KL-trä kan vara uppbyggd samt hur den skiljer sig mot en mer traditionell typ. Beräkningarna utfördes på utvalda konstruktioner med hjälp av temperatur- och fuktberäkningsprogrammet WUFI 2D. Studien utfördes som en parameterstudie där olika parametrar varierades för att studera hur det påverkade konstruktionernas fukttillstånd och risk för mögelpåväxt i förhållande till respektive referensfall. Slutligen utfördes en jämförelse av klimatpåverkan i kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter grund som förekommer under byggskedet mellan platta på mark som är gjord av KL-trä eller betong. Resultaten visade på att en platta på mark av KL-trä för småhus kan, vid fuktbelastningar som förväntas vid normala driftfall, vara en fuktsäker konstruktion om den byggs på rätt sätt. Rekommendationer för att uppnå en fuktsäker konstruktion i en platta på mark av KL-trä är att: • Ha tillförlitligt väderskydd under hela byggskedet så att fukttillstånd i KL-träelement som kontrolleras motsvarar högst 12 % fuktkvot och att resterande byggmaterial är torra vid inbyggnad. • Ha tillförlitlig tjocklek av sockelisolering, minst 100 mm. • Avståndet mellan markyta och fasad bör minst vara 250 mm. • KL-trämaterial bör befinna sig så högt som möjligt i grundläggningen. Om möjlighet finns ska KL-träplattan utföras utan kantbalk. • Möjliggör att KL-träplatta och omkringliggande material tillåts torka ut i andra riktningar än bara genom KL-träplattan. Därför undanbedes användning av ångspärr speciellt bakom sockel i grundläggningen. • Vid ny typ av konstruktionslösning eller omplacering av byggnad till ort med annat klimat bör värme- och fuktberäkningar utföras i program som WUFI 2D eller motsvarande. Jämförelsen av klimatpåverkan i modul A1–A5 för en likartad konstruktion utformad med KL-trä gentemot betong och klimatförbättrad betong visade att en platta på mark av KL-trä har cirka 44 % lägre klimatpåverkan än en platta på mark av konventionell betong och cirka 36 % lägre klimatpåverkan än en platta på mark av klimatförbättrad betong. Nyckelord: KL-trä, fuktsäkerhet, WUFI 2D, klimatpåverkan, betong, grundkonstruktion