Leken som metod för undervisning : En analys av förskollärares upplevelser avlekresponsiv undervisning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Linnéuniversitetet/Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP)

Sammanfattning: Syftet med studien är att bidra till kunskapsutveckling kring förskolläraresanvändning av lekresponsiv undervisning som stöd för barnens lärande i förskolan.Studien tar avstamp i den nya läroplanen för förskolan, där lekens roll har förstärktsoch förskollärarnas ansvar för undervisning har ökat. Undersökningsinstrumentetsom användes i studien var personliga intervjuer, genomförda i tre olika kommuneri mellersta Sverige. Studien följer vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Enkvalitativ forskningsansats användes, där sju semistrukturerade intervjuerdokumenterades genom ljudupptagning. Den insamlade datan transkriberades ochresultatet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och tidigareforskning. Författarna strävade efter att beskriva förskollärares upplevelser sånoggrant som möjligt när svar söks på de ställda frågeställningarna. Resultatetstrukturerades kring tre huvudteman, indelade i underkategorier. Den första delenfokuserade på lekens betydelse som metod för undervisning, den andra påförskollärarens roll och deras förmåga att främja barnens lärande och utveckling.Den tredje delen beskrev hur förskollärare planerar och genomför undervisning medleken som metod. Resultatet visade på förskollärarnas tankar kring betydelsen av attvara engagerad och närvarande i barnens lek för att bidra till lärande och utveckling.En utmaning för förskollärarna var att integrera lek och undervisning, betydelsen avatt finna balansen mellan styrda lekar med uppsatta mål och syften samt barninitierade lekar betonades. Resultatet avspeglar också motsättningar kringförskollärarnas upplevelser av hur pedagoger generellt deltar eller avstår fråndeltagande i barnens lek. I diskussionsavsnittet betonas balansen mellan att ha ettmålinriktat arbete och att ge barnen möjlighet att leka ostört. Det framkommer attdetta ofta kräver att förskolläraren utövar en "fingertoppskänsla". Vidare diskuterasatt förskollärarnas deltagande i leken varierar, och det förekommer olika tolkningarav när och hur de bör engagera sig. Det finns även motsättningar och brist påsamsyn kring lekens roll och användning av artefakter. Författarna pekar på behovetav kunskap om hur man stödjer lekens utveckling och betonar vikten av att anpassascaffolding till olika situationer. I diskussionen identifierades olika didaktiskametoder och verktyg som används av förskollärarna. Den pedagogiska miljönsbetydelse lyfts fram. Metoddiskussionen fokuserar på hur den valda metoden kan hapåverkat resultaten i studien.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)