Metodik som använts i vetenskapliga studier om mjölkproduktion där ko och kalv hållits tillsammans

Sammanfattning: Syftet med denna litteraturstudie var att i detalj beskriva metodiken för studier där kalven i olika mån fått dia sin mamma. De nio granskade artiklarna har som gemensam nämnare att alla kalvar haft tillgång till att få dia sin mamma och att korna dessutom mjölkats i ett maskinmjölkningssystem. De flesta studierna fokuserade på beteenden hos kalvar eller produktionsparametrar hos kor. Djurmaterialet var huvudsakligen högpresterande mjölkraser. Antalet ko-kalvpar varierade mellan studierna (12–58). I vissa studier ingick både kor i första och senare laktation medan andra studier hade med antingen första laktation eller äldre kor. Kor fördelades slumpmässigt mellan olika behandlingar eller i kalvarnas födelseordning. Kalvningarna har skett i separata kalvningsboxar men tiden som ko-kalvparet spenderat i boxen tillsammans har varierat. Kalvarna har sedan antingen hållits i grupp eller ensamma för att återförenas med kon i samband med mjölkning eller tillsammans med kon där separation enbart skedde vid mjölkning. Majoriteten av kalvarna avvandes från mjölk vid åtta veckors ålder antingen abrupt eller successivt. Korna har maskinmjölkats i mjölkgrop, mjölkningsrobot eller uppbundet. Mätningar av bland annat beteenden, mjölkmängd, mjölknedsläpp, mjölksammansättning och mjölkens fettsyraprofil har utförts. Hälsokontroller för både kalv och kor beskrevs i låg grad. Bilaga 1 och 2 sammanfattar digivning, mjölkningssystem, avvänjning och mätningar från de nio granskade studierna. Generellt behövs förtydliganden i många av studiernas metodik och fokus i studierna kan behövas anpassas för praktisk funktionalitet då intresse för forskning på hållbara kalvhållningssystem ökar.