Skönlitteratur i svenskundervisningen : Svensklärares uppfattningar om skönlitteratur i svensundervisningen 

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Högskolan i Jönköping/Språk-, litteratur- och mediedidaktik

Sammanfattning: Intervjustudien är inspirerad av fenomenografi och berör ämnet skönlitteratur i svenskämnet. Examensarbetet har som syfte att undersöka svensklärares uppfattningar om skönlitteratur i svenskundervisningen. Studien besvarar frågorna, Vilka genrer av skönlitteratur används i undervisningen och i vilket syfte används skönlitteraturen?, Hur ser urvalsprocessen av skönlitteratur ut? samt Hur ser lärarna på sin del i att skapa läslust hos eleverna?   De semistrukturerade, kvalitativa intervjuerna genomfördes med svensklärare som undervisar i grundskolans mellanår. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan genom att de delades in i olika kategorier som visar på lärarnas uppfattning kring de tre frågorna, Vilka genrer av skönlitteratur används i undervisningen och i vilket syfte används skönlitteraturen?, Hur ser urvalsprocessen av skönlitteratur ut? och Hur ser lärarna på sin del i att skapa läslust hos eleverna? Delar ur det sociokulturella perspektivet som scaffolding, den proximala utvecklingszonen och att lära i samspel med andra ger läsaren en förståelse för grunden i de intervjuade lärarnas praktik och läroplanen. Perspektivet påverkar utformningen av undervisning med skönlitteratur.   De olika kategorierna av uppfattningar som utgör resultatet visar på de olika uppfattningar som svensklärarna har kring de tre huvudkategorierna: Syfte med skönlitteraturen, Urvalsprocessen och Läslust. Resultatet visar att romaner är en skönlitterär genre som är överrepresenterad i svenskundervisningen och att genrer som poesi helt saknas. Lärarna i studien ser skönlitteraturen som ett sätt att fly verkligheten, ett sätt att uppnå lugn och ro i klassen samt ett sätt att utveckla elevernas språk. Resultatet visar även att lärarna väljer skönlitteratur som många elever uppskattar men även att lärarna inte alltid gör skönlitterära val själva utan inspireras av både kollegor och olika former av medier. Slutligen visar resultatet att lärarna i studien anser att läslust skapas genom att tipsa eleverna om skönlitteratur, genom att göra skönlitteraturen tillgänglig samt genom att läraren är en läsande förebild för eleverna.   Slutsatsen är att lärarna i studien har många och breda uppfattningar kring skönlitteratur i svenskämnet och att skönlitteratur har en mångfasetterad roll inom svenskundervisningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)