Akademiskandalen- Danius och Engdahl ur en journalists gestaltning : En kvantitativ innehållsanalys av svenska mediers gestaltning av Sara Danius och Horace Engdahl i skandalen kring den Svenska Akademien

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning gestaltningen av olika kön skiljer sig åt i svenska mediers rapportering kring kulturella skandaler, beroende på journalistens egna kön. Studiens fokus ligger i att undersöka Sara Danius och Horace Engdahl i krisen kring den Svenska Akademien, för att kunna jämföra svenska mediers rapportering av en kulturskandal, där både en kvinna och en man är inblandad. Det material som undersökts i studien är nyhetsartiklar från de sex största morgon- och kvällstidningarna i Sverige – Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan – vilka analyserats genom en kvantitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverk studien utgår från och som kan ge en förståelse för hur media gestaltar en skandal är; gestaltningsteori, medielogik, tonalitet och teorier om genus. Förutom dessa teorier har vi använt oss av relevant tidigare forskning inom skandaljournalistik och genus som indikerar att kvinnor och män gestaltas olika i media, inom politiska skandaler. Det blir därav intressant att undersöka om det även gäller en kulturell skandal samt om journalistens kön kan ha en betydelse för gestaltningen. Journalisters roll i rapporteringen och gestaltningen av skandalen är viktig, eftersom de har ett ansvar att vara objektiva samt att framställa de båda könen på ett likvärdigt sätt. Ur ett samhällsperspektiv blir studien intressant då mottagarna av en skandal påverkas av medias bild av hela händelseförloppet. Det resultat studien kommit fram till är att gestaltningen skiljer sig åt i hur kvinnliga och manliga journalister gestaltar de båda huvudpersonerna i skandalen kring den Svenska Akademien. Kvinnliga journalister fokuserar mer på huvudpersonens personliga egenskaper, utseende och yrkesroll, samt använder sig i större utsträckning av medielogikens berättarteknik personifiering. Kvinnliga journalister använder även i större utsträckning både mer positiv och negativ tonalitet i sina texter om Danius och Engdahl, medan manliga journalister överlag är mer neutrala i sin tonalitet. Resultatet visar även att det generellt läggs ett större fokus på både Danius yrkesroll och utseende än hos Engdahl, samt att journalisten syns mer i texten i de artiklar som främst handlar om Engdahl. Medielogikens berättarteknik personifiering syns även i större utsträckning när Engdahl gestaltas än Danius. När artikeln främst handlar om Danius är tonaliteten mot henne överlag mer positiv, medan när artikeln främst handlar om Engdahl är tonaliteten mot honom överlag mer negativ. Den som artikeln inte främst handlar om framställs med neutral tonalitet. I de fall bilder finns med i artikeln framkommer det att dessa i större utsträckning är gynnsamma för Danius, när artikeln främst handlar om henne. När artikeln främst handlar om Engdahl är eventuella bilder i större utsträckning mer neutrala eller missgynnsamma. Slutsatsen är att kvinnor och män gestaltas olika i skandalen kring den Svenska Akademien och att gestaltningen skiljer sig åt beroende på om journalisten är en kvinna eller man. Däremot är det svårtatt uttala sig om att alla kulturella skandaler skulle få samma utfall, då båda Sara Danius och Horace Engdahl är två särpräglade och unika individer med starka karaktärsdrag.