En beskrivning av kunskapsläget om riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö : En intervjustudie med första linjens chefer verksamma på akutmottagningar inom hälso- och sjukvården

Sammanfattning: Författare: Lizette Janesten Titel: “En beskrivning av kunskapsläget om riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö. En intervjustudie med första linjens chefer verksamma på akutmottagningar inom hälso- och sjukvården”. Kurs: Examensarbete i Arbetshälsovetenskap, masternivå, 30 högskolepoäng Lärosäte: Högskolan i Gävle Problemformulering: Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ökar risken för ohälsa och sjukskrivning hos arbetstagare, vilket i sin tur leder till ökade kostnader för verksamheten och samhället i stort. Statistik visar att den främsta orsaken till sjukskrivning inom yrkesgrupper som arbetar i hälso- och sjukvården är psykisk ohälsa och stressreaktioner. Forskning visar dessutom att det finns brister i chefers kunskaper om psykisk ohälsa och dess riskfaktorer men också bristande kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta motiverar studiens syfte att kartlägga första linjens chefers kunskaper och erfarenheter om just organisatorisk och social arbetsmiljö och hur den kan riskbedömas på olika sätt men också för att säkerställa att arbetstagarna arbetar i en arbetsmiljö som förebygger riskerna att drabbas av ohälsa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter första linjens chefer verksamma på akutmottagningar inom hälso- och sjukvården har om riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö. Metod: För studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. För att samla in information utfördes tio semistrukturerade intervjuer med chefer som arbetar på en akutmottagning på olika sjukhus i Sverige. För att analysera intervjuerna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av resultat resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Resultatet visade att det fanns en varierad kunskap och förståelse för vad riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö innebär. Många av deltagarna saknade möjligheten att vidareutbildas i ämnet. Samtliga deltagare upplevde dock ett bra stöd från sin chef i arbetsmiljöarbetet. Rutinerna för att utföra riskbedömningar såg annorlunda ut mellan deltagarna men den gemensamma faktorn var att de främst utfördes inför planerade förändringar i verksamheten eller när det redan hade hänt något.  Slutsats: Resultatet visar att det finns brister i teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter hos första linjens chefer på akutmottagningar om vad organisatorisk och social arbetsmiljö är och hur den riskbedöms. Det finns ett ökat behov av mer utbildning och praktisk övning hur de olika delarna inom organisatorisk och social arbetsmiljö kan riskbedömas med hjälp av olika verktyg.