"Shit, jag har levt under en sten!" : En kvalitativ studie om fem musiklärares genusmedvetna strategier i musikklassrummet

Sammanfattning: Musikutövande kan ofta kopplas till könsstereotypiska roller i val av instrument och positionering. Uppdelningar och olikheter syns mellan eleverna på musiklektionerna i klassrummet, där eleverna har en tendens att ta olika mycket plats samt väljer olika instrument beroende på vilket kön de tillskrivit sig. Könsstereotypiska normer påverkar elevernas musicerande och positioneringar i musikklassrummet. Syftet med studien är att undersöka några genusmedvetna musiklärares genusfrämjande pedagogik. För att besvara syftet vägleder dessa två problemformuleringar studien: Hur arbetar genusmedvetna musiklärare med genusfrågor i musikundervisningen och vilka strategier använder de sig av? Upplever musiklärare några svårigheter med att arbeta genusmedvetet och i så fall vad för svårigheter? Butlers fyra teoribegrepp: queerteori, heteronormativitet, den heterosexuella matrisen samt performativitet, har väglett studiens analytiska del. Studien har en kvalitativ ansats, och det gjordes semistrukturerade intervjuer med 5 musiklärarinformanter. Informanterna togs fram genom ett ändamålsenligt urval, där genusmedvetna musiklärare eftersöktes. En tematisk analys gjordes på intervjuerna, där tre samlande kategorier utröntes: strategier, svårigheter och effekter. Genusfrämjande strategier som informanterna använde sig av i klassrummet var normbrytande representation, strategisk instrumentutdelning, genusfrämjande diskussioner, samt medvetenhet som strategi. Lärarna uppgav att det uppstod svårigheter i utövandet av genusfrämjande pedagogik gällande tidsaspekt, elevernas motivation, klassens gruppdynamik samt spelbarhet. Resultaten visade även att det fanns två olika diskurser som kolliderade vid genusarbete i musikundervisningen; skoldiskursen och genusdiskursen. Upplevda positiva effekter av genusfrämjande musikundervisning beskrevs som perspektivvidgande för eleverna. Till de negativt upplevda effekterna av genusfrämjande musikundervisning beskrevs mindre mängd musicerande, vilket kunde vara frustrerande för eleverna. Studien avslutas med en diskussion om att ett genusfrämjande arbete i musikundervisningen är viktigt för att uppnå jämlikhet, inte minst för att musiklivet i framtiden ska få utövare med olika bakgrund och könstillhörighet. Men det kräver då även att alla delar av samhället också bidrar med ett genusfrämjande arbete för att uppnå direkta större förändringar.