Lekmäns delaktighet i rättskipningen - En utredning av argumenten för och emot det svenska nämndemannasystemet ur ett rättsutvecklingsperspektiv

Sammanfattning: Förekomsten av juridiskt oskolade som ett inslag i den dömande verksamheten, är ett fenomen som existerar världen över. I Sverige har institutionen med s.k. nämndemän länge varit en del av rättssystemet. Dess rötter härstammar från det medeltida samhället, men systemet har under åren modifierats flertalet gånger och inflytandet på rättskipningen har varierat. Det huvudsakliga syftet och dess viktigaste funktion har dock uteslutande varit möjligheten till medborgarinflytande och demokratisk kontroll. Systemet har kunnat begränsa domstolarnas maktutövning gentemot folket. I tingsrätt består rätten i regel av tre nämndemän och en juridiskt skolad ordförande. Allas röster väger lika tungt i rättssalen, vilket är en följd av den rösträttsreform som infördes 1983. Det finns åtskilliga argument som talar både för och emot nämndemannasystemet. Bland annat framhävs kritik mot att juridiskt okunniga deltar i rättskipningen, men intresset och vikten av medborgarnas inflytande och insyn i den dömande verksamheten korrelerar som en fördel. Systemet har under åren genomgått flera reformationer, bland annat kring hur valet av nämndemän ska gå till, vilka krav som ställs på att personen är lämplig för uppdraget och hur många ledamöter nämnden ska bestå av. Eftersom systemets långa historia i våra svenska domstolar är av stor vikt för förståelsen kring motiven bakom, är en stor del av uppsatsen en historisk tillbakablick på dess framväxt och utveckling. Efter redogörelsen kring systemets bakgrund, följer en beskrivning av dagens nämndemannasystem. Avslutningsvis kommer flera av de viktigaste argumenten för och emot nämndemannasystemet beskrivas och analyseras. De argument som förespråkar nämndemannasystemets avskaffande, framstår många gånger som svaga och utan egentlig tyngd. Frågan är om det verkligen är tillräckligt att motivera systemets avskaffande, genom att enbart peka på mindre brister i systemet. Kan det i själva verket vara så att argumenten mot systemet gömmer vissa bakomliggande motiv? Uppsatsens huvudsakliga syfte är att försöka bemöta kritiken mot systemet och utreda om den har någon tyngd, eller om fördelarna med systemet helt enkelt är så värdefulla att nämndens avskaffande inte kan motiveras.